Den fulaste
Jag kan omöjligt välja EN. Ni kanske kan avgöra. Jag älskar dem allihop!
Åter en utmaning på gång bland oss Retrobloggare. Det fulaste som finns i hemmet. Vår hemliga böjelse. Katten bland hermelinerna.
Kanske draken?
I finaste Kallikå-retro. Dock i jeanstyg istället för plysch.
Eller grisen?
Den är ju jättesöt! Vem sa att den är ful? Va?
Den zebra-randiga spargrisen?
Som jag fick av morbror en födelsedag för ett par år sedan. Denna är inte retro utan nytillverkad. Väldigt fulsnygg och den tar väl hand om mina småpengar!
Ugglorna med utstående ögon kanske?
Ja, Ester Wallins ugglor är inte så vidare söta. Men ändå fulla med karraktär och ja. Vad är det som tilltalar så mycket?
Svarta katten?
Den här katten skulle passa i utmaningen "Det okända" som jag inte hann klämma in i bloggandet. Den stackan har slagit av ett ben men blivit kärlekfullt lagat. Fin? Ful? Fin!
Pudelparet kanske?
Den tjusiga tjocka pudeln med kavaljer. Den större är en figurin av Elsi Bourelius, den lilla är en "Det okända".
Lejonet och vildhunden?
De skamfilade mjukdjuren fårn 60-talet. Står nu troget och vaktar min hall från köksspöket. Hur fulsöta som helst!
Vad tycker ni? Rösta nu!
Ni andra som också utmanat i denna utmaning, kommentera gärna så att andra kan se era hiskeliga pryttlar!
Over and out!
Åter en utmaning på gång bland oss Retrobloggare. Det fulaste som finns i hemmet. Vår hemliga böjelse. Katten bland hermelinerna.
Kanske draken?
I finaste Kallikå-retro. Dock i jeanstyg istället för plysch.
Eller grisen?
Den är ju jättesöt! Vem sa att den är ful? Va?
Den zebra-randiga spargrisen?
Som jag fick av morbror en födelsedag för ett par år sedan. Denna är inte retro utan nytillverkad. Väldigt fulsnygg och den tar väl hand om mina småpengar!
Ugglorna med utstående ögon kanske?
Ja, Ester Wallins ugglor är inte så vidare söta. Men ändå fulla med karraktär och ja. Vad är det som tilltalar så mycket?
Svarta katten?
Den här katten skulle passa i utmaningen "Det okända" som jag inte hann klämma in i bloggandet. Den stackan har slagit av ett ben men blivit kärlekfullt lagat. Fin? Ful? Fin!
Pudelparet kanske?
Den tjusiga tjocka pudeln med kavaljer. Den större är en figurin av Elsi Bourelius, den lilla är en "Det okända".
Lejonet och vildhunden?
De skamfilade mjukdjuren fårn 60-talet. Står nu troget och vaktar min hall från köksspöket. Hur fulsöta som helst!
Vad tycker ni? Rösta nu!
Ni andra som också utmanat i denna utmaning, kommentera gärna så att andra kan se era hiskeliga pryttlar!
Over and out!
Den är traderad
Några till... Ber om ursäkt för reklamavbrottet.
Plastburk med hjärtan
Fat Bohus - Ingrid Atterberg UE
Krus - Mari Simmulson UE
Vas - Mari Simmulson UE
Plåtburk retro
Väggplatta med snigel - Bing & Gröndal
Vas Mari Simmulsson - Fat Ingrid Atterberg
Två vaser - Tyskland (??? - någon som vet?)
Hoppas att ni finner något av det intressant. Välkommen med bud!
Over and out!
Plastburk med hjärtan
Fat Bohus - Ingrid Atterberg UE
Krus - Mari Simmulson UE
Vas - Mari Simmulson UE
Plåtburk retro
Väggplatta med snigel - Bing & Gröndal
Vas Mari Simmulsson - Fat Ingrid Atterberg
Två vaser - Tyskland (??? - någon som vet?)
Hoppas att ni finner något av det intressant. Välkommen med bud!
Over and out!
Det var bara det jag väntade på
Nu har jag blivit sjuk. Tänk om man någon gång skulle kunna bli sjuk när man inte hade så mycket att göra? Det kommer alltid en sjukdom flygande när man är som mest upptagen och har som mest att göra på jobbet. Så himla typiskt. Igår var det loppisdag här i Västerås, och tänk er, jag var inte en liiiite sugen på att åka ut en vända. Istället sov jag till lunch och kollade på TV resten av dagen. Jag gjorde ett tappert försök att surfa runt lite på internet men inte ens det orkade jag.
Men, idag är det lite bättre. Trodde att jag skulle orka gå till jobbet idag. När klockan ringde insåg jag dock att det inte skulle gå. Det är dock bättre idag och jag tänkte få till ett inlägg här på bloggen. Något som igår var helt omöjligt och oöverstigligt.
Jag har inte varit ute på några fyndrundor på ett par veckor. Det har blivit några runor men jag har inte köpt många pinaler. Kanske blir så när man köpt en vas för 2700... och en annan för 1000 pix. Jag tolkar detta som ett sundhetstecken.
Från det ena till det andra...
På auktionen för några veckor sedan spontanropade jag på en vas från UE, något som jag trodde var en Göran Andersson, auktionsförättaren lurade mig lite. Dock var det lite av en doldis som stod bakom. Olle Alberius.
Olle Alberius 1929-1993
Olle Alberius från Jönköping började sin konstnärsbana i Strömstad där han arbetade med keramik. Han är dock känd som formgivare hos Rörstrand där han jobbade 1963-1971. Han är bland annat designer till servisen Forma och serien Sarek.
Efter det att UE köpte Rörstrand designade han föremål även för Upsala Ekeby.
Han har också känd som glaskonstnär och var verksam hos Orrefors där han behärskade de flesta glastekniker. Han kallas för "glasets tusenkonstnär" och är därför doldis inom keramiken.
Vad gjorde han för Upsala Ekeby då? Jo, bland annat gjorde han serien Fyris, som jag ropade en vas ur. Veckan därpå ropade jag också in en lampfot i samma serie på auktion här hemma i Västerås.
Båda är i mycket fint skick. De är båda dåligt signerade men Olle Alberius signatur är ganska lik Göran Anderssons. Därav förvirringen. Men det är alltid kul att läsa känna en ny formgivare.
Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att vara sjuk.
Over and out!
Men, idag är det lite bättre. Trodde att jag skulle orka gå till jobbet idag. När klockan ringde insåg jag dock att det inte skulle gå. Det är dock bättre idag och jag tänkte få till ett inlägg här på bloggen. Något som igår var helt omöjligt och oöverstigligt.
Jag har inte varit ute på några fyndrundor på ett par veckor. Det har blivit några runor men jag har inte köpt många pinaler. Kanske blir så när man köpt en vas för 2700... och en annan för 1000 pix. Jag tolkar detta som ett sundhetstecken.
Från det ena till det andra...
På auktionen för några veckor sedan spontanropade jag på en vas från UE, något som jag trodde var en Göran Andersson, auktionsförättaren lurade mig lite. Dock var det lite av en doldis som stod bakom. Olle Alberius.
Olle Alberius 1929-1993
Olle Alberius från Jönköping började sin konstnärsbana i Strömstad där han arbetade med keramik. Han är dock känd som formgivare hos Rörstrand där han jobbade 1963-1971. Han är bland annat designer till servisen Forma och serien Sarek.
Efter det att UE köpte Rörstrand designade han föremål även för Upsala Ekeby.
Han har också känd som glaskonstnär och var verksam hos Orrefors där han behärskade de flesta glastekniker. Han kallas för "glasets tusenkonstnär" och är därför doldis inom keramiken.
Vad gjorde han för Upsala Ekeby då? Jo, bland annat gjorde han serien Fyris, som jag ropade en vas ur. Veckan därpå ropade jag också in en lampfot i samma serie på auktion här hemma i Västerås.
Båda är i mycket fint skick. De är båda dåligt signerade men Olle Alberius signatur är ganska lik Göran Anderssons. Därav förvirringen. Men det är alltid kul att läsa känna en ny formgivare.
Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att vara sjuk.
Over and out!
Pust
... kan jag säga det på ett bättre sätt? Äntligen hemma och i soffläge. Har haft en lååång dag på jobbet. Just nu är det stressigt och jag är okoncentrerad mest hela tiden. Kan inte förmå mig att göra alla borden och måsten. Omotiverad till tusen.
Tur att det är en scoutfri vecka eftersom kidsen har höstlov. Tänkte lägga upp några fler annonser på tradera och sedan är jag nog färdig för sängen. Jag ska nog kosta på mig en länge lässtund innan jag somnar. Tänk om det skulle kunna bli så. Känner jag mig själv kommer jag nog tyvärr slockna på två röda sekunder och sedan vakna imorgon med ihoplimmade ögonlock. Snark.
Over and out!
Tur att det är en scoutfri vecka eftersom kidsen har höstlov. Tänkte lägga upp några fler annonser på tradera och sedan är jag nog färdig för sängen. Jag ska nog kosta på mig en länge lässtund innan jag somnar. Tänk om det skulle kunna bli så. Känner jag mig själv kommer jag nog tyvärr slockna på två röda sekunder och sedan vakna imorgon med ihoplimmade ögonlock. Snark.
Over and out!
Reklampaus
Jag har några annonser ute på tradera. Kanske kan det vara något för dig?
Höganäs - Aladin 2 st.
Höganäs - Aladin vit med prickar
Höganäs - två flaskor/vaser
BoFajans - Assietter 4 st
Ekeby - Kruka
BoFajans - Lockask
Välkommen att buda. Lycka till!
Over and out!
Höganäs - Aladin 2 st.
Höganäs - Aladin vit med prickar
Höganäs - två flaskor/vaser
BoFajans - Assietter 4 st
Ekeby - Kruka
BoFajans - Lockask
Välkommen att buda. Lycka till!
Over and out!
Leva loppan - händer att jag gör det
Några godingar från senaste jakterna...
Ett gäng assietter och tallrikar. Gulli och Spinett. Gefle. Kan det vara Helmer Rinström som ligger bakom. Typ 12 av den lilla och 6 av den stora. Billig peng, hög kvalitet!
Två Rörstrandare.
Fatet är Carl-Harry Stålhane, 35 kr fick jag betala för det. Den andra bägaren är jag lite mer osäker på. Någon har klistrat på en klisterlapp på undersidan. Den är stört omöjlig att få bort. Den har ingen ristad signatur utan en stämpel.
Två små ljusstakar Lindshammar. Något som Porslinsbloggen-Benny vill ha kanske?
Fat Rörstrand. Vet inget om den... 30 pix. Prima kvalitet.
Den ena är från Jie och Elsie Bourelius. Den andra är en bubblare. Från Gefle.
Vad säger ni?
Denna:
Over and out!
Ett gäng assietter och tallrikar. Gulli och Spinett. Gefle. Kan det vara Helmer Rinström som ligger bakom. Typ 12 av den lilla och 6 av den stora. Billig peng, hög kvalitet!
Två Rörstrandare.
Fatet är Carl-Harry Stålhane, 35 kr fick jag betala för det. Den andra bägaren är jag lite mer osäker på. Någon har klistrat på en klisterlapp på undersidan. Den är stört omöjlig att få bort. Den har ingen ristad signatur utan en stämpel.
Två små ljusstakar Lindshammar. Något som Porslinsbloggen-Benny vill ha kanske?
Fat Rörstrand. Vet inget om den... 30 pix. Prima kvalitet.
Den ena är från Jie och Elsie Bourelius. Den andra är en bubblare. Från Gefle.
Vad säger ni?
Denna:
... Ögoncacao får avsluta. Inte prima, tusch på locket och lite skavanker. Men för favorit teet duger den. En selma kostade den.
Over and out!
Vatten och bröd
Vatten och bröd, vatten och bröd. Måste jag nog leva på fram till jul.
Jag har just betalat 2700 pix för en vas.
Hur gick det till?
Haha, det är ju nästan skrattretande skandalöst. Shite!
Men det är inte alltid man stöter på en Negro golvvas.
...och nu är den min, bara min.
...och passar den inte in?
Paprikan står där tillsammans med Negro-samlingen och tronar. Som en katt bland hermelinerna. Men vilken är snyggast? Jo den trinda, stora Negron.
Men var den värd 2700 pix?
Är den värd 3402 pix?
Är den värd 4281 pix?
När sätter man stopp som köpare? De två senare summorna kommer från auktioner på tradera.
Vad tycker ni?
Jag kan bara säga en sak. Jag älskar dessa föremål i keramik. Det har verkligen blivit en passion och ett stort intresse.
Jag hade satt en gräns för mig själv innan auktionen. 2100 kr. Auktionen började på 1800 kr. Jag höjde, 1900. Från anbudsbordet: 2000. Jag - 2100 kr...
... Auktonsförättaren: 2100 kr och två bud.
(Vilket betyder att personen som lagt anbud innan auktionen också lagt 2100 kr som maxbud.)
Då var jag ju bara tvungen att höja med en 100-lapp till. 2200. -Första, andra, tredje... Pang!
Min, bara min. Med slagavgift slutade kalaset på 2700. Jag känner att det faktiskt var värt det.
Hur hände detta? När blev jag en riktigt nördig samlare?????
Hmm...
Vatten och bröd, vatten och bröd...
Over and out!
PS, missade på sätt och vis mitt eget jubileum igen. Detta var mitt 201:a inlägg på bloggen. Undrar om jag någonsin får till det med mina jubileum? Verkar inte så.
Jag har just betalat 2700 pix för en vas.
Hur gick det till?
Haha, det är ju nästan skrattretande skandalöst. Shite!
Men det är inte alltid man stöter på en Negro golvvas.
...och nu är den min, bara min.
...och passar den inte in?
Paprikan står där tillsammans med Negro-samlingen och tronar. Som en katt bland hermelinerna. Men vilken är snyggast? Jo den trinda, stora Negron.
Men var den värd 2700 pix?
Är den värd 3402 pix?
Är den värd 4281 pix?
När sätter man stopp som köpare? De två senare summorna kommer från auktioner på tradera.
Vad tycker ni?
Jag kan bara säga en sak. Jag älskar dessa föremål i keramik. Det har verkligen blivit en passion och ett stort intresse.
Jag hade satt en gräns för mig själv innan auktionen. 2100 kr. Auktionen började på 1800 kr. Jag höjde, 1900. Från anbudsbordet: 2000. Jag - 2100 kr...
... Auktonsförättaren: 2100 kr och två bud.
(Vilket betyder att personen som lagt anbud innan auktionen också lagt 2100 kr som maxbud.)
Då var jag ju bara tvungen att höja med en 100-lapp till. 2200. -Första, andra, tredje... Pang!
Min, bara min. Med slagavgift slutade kalaset på 2700. Jag känner att det faktiskt var värt det.
Hur hände detta? När blev jag en riktigt nördig samlare?????
Hmm...
Vatten och bröd, vatten och bröd...
Over and out!
PS, missade på sätt och vis mitt eget jubileum igen. Detta var mitt 201:a inlägg på bloggen. Undrar om jag någonsin får till det med mina jubileum? Verkar inte så.
Härlig höst helg
Ville bara göra ett snabbt inlägg innan jag kryper till kojs med första boken i Harry Potterserien (igen.... och igen). Min efterlängtade gör-vad-du-vill-när-andan-faller-på-helg blev precis så skön som jag hade hoppats.
Fredag och after work med bastu och bubbelpool med kollegorna. Ingenjörerna skötte sig riktigt bra faktiskt. Brukar alltid bli lite nervös när det blir sånna aktiviteter med kollegorna.
Nejdå, inte för att de inte kan vara i möblerade rum, för de kan dom. De har ännu inte lyckats riva kontoret. Utan faktum är att jag är kontorets enda tjej (eller nja, det stämmer inte helt, men nästan i alla fall under denna aktivitet var jag det). Jag upplever det ibland som lite jobbigt att basta och bubbla med grabbarna. Sitta där i bikini tillsammans med tio grabbar i badbyxor (ja... några börjar kanske närma sig gubb-åldern). För som tur är så har de tydligen alltid kört med badkläder i bastun. Men ändå. Lite konstigt känns det allt.
En trevlig fredag blev det i alla fall. Bastandet avslutades och vi drog ner mot centrum för ett par öl och lite käk på ett av haken. Vi blev väl sittande till strax innan 23-tiden. Då hade veckan kommit ikapp och mörheten och segheten efter bastun slog till.
Efter en mysig sovmorgon som blev sådär lagom lång for jag en vända för att besöka stans loppisar. Hittade osedvanligt lite jox att plocka med mig hem. Inget som jag ännu hunnit fota och inget son direkt är värt att lägga upp här på bloggen heller.
Handlade lite och drog hemåt för att laga en hösig soppa med div. rotfrukter och annnat mumsigt. Serverades gjordes det lördagen till ära ur Helmer Ringströms Sparta för UE Gefle. Vad annars?
Livet rullade vidare med och jag fick lite småsaker gjorda. Bland annat så fotograferande jag min mystiska Corso-samling som ni redan har läst om vi det här laget. Efter en lugn kväll utan måsten somnade jag i en skön och varm säng.
Söndagmorgonen visade sig från sin bästa sida. Sol och vacker höst så långt ögat kunde nå. En tripp till Norberg för att gå på Bonnauktion stod på schemat. Kontanta medel införskaffades från närmsta bank och sedan bar det av över stock och sten (nästan i alla fall).
Under auktionen höll jag mig relativt lugn. Det fanns cirka 10 utrop med UE-krukor plus ett par-tre andra rop med UE-föremål. Ropade hastigt och lustigt in två vaser för knappt 100 kr/st. Sedan blev det lite segt med en massa virkade dukar och porslinstomtar från 90-talet. Inget intressant. Det innebar lunch! Kärrgruvans bästa kebab med bröd. Smaskens!
Tillbaka på auktionen väntade utropen med de fina krukorna. Lite ovanligt med stora krukor. Man ser oftast de mindre varianterna som kan vara svåra att använda till mina rejäla krukväxter. Hade specifikt spanat in city-krukor av Hjördis Oldfors och liknande (ni vet den som ser nästan likadan ut...). Mest var det enfärgade gröna och gula krukor. Inte högintressant men väl värt att ha i samlingen. Men det var ju ingen idé. Kunde ju ge upp redan innan jag startat.
Av typ tio utrop blev jag vinnare på ett (som tur var fick jag de krukor jag bespetsat mig på som mest). Sedan var det två andra personer som fick ropa in en varsin uppsättning. De sju övriga gick till en dam med blomsteraffär som ropade in rubb och stubb, tillsammans med en massa annat fint jag ville ha. Jag fick i alla fall mina city-krukor. Dem ville hon tydligen inte ha. HA!
En ganska billig auktion avslutade alltså min helg, belv dock nöjd ändå. Fick det jag mest ville ha och sparade lite pengar. Dagen förgylldes av tre äldre damer på bänken bakom mig som hela tiden hejade på mig. Utrop som:
"Slå nu då"
"Ja, äntligen!"
"Hurra, nu fick du det du ville ha"
kommer att följa mig som ett gott minne. När jag fick en syl i vädret med mina city-krukor så applåderade de till och med. Haha.
Over and out!
Fredag och after work med bastu och bubbelpool med kollegorna. Ingenjörerna skötte sig riktigt bra faktiskt. Brukar alltid bli lite nervös när det blir sånna aktiviteter med kollegorna.
Nejdå, inte för att de inte kan vara i möblerade rum, för de kan dom. De har ännu inte lyckats riva kontoret. Utan faktum är att jag är kontorets enda tjej (eller nja, det stämmer inte helt, men nästan i alla fall under denna aktivitet var jag det). Jag upplever det ibland som lite jobbigt att basta och bubbla med grabbarna. Sitta där i bikini tillsammans med tio grabbar i badbyxor (ja... några börjar kanske närma sig gubb-åldern). För som tur är så har de tydligen alltid kört med badkläder i bastun. Men ändå. Lite konstigt känns det allt.
En trevlig fredag blev det i alla fall. Bastandet avslutades och vi drog ner mot centrum för ett par öl och lite käk på ett av haken. Vi blev väl sittande till strax innan 23-tiden. Då hade veckan kommit ikapp och mörheten och segheten efter bastun slog till.
Efter en mysig sovmorgon som blev sådär lagom lång for jag en vända för att besöka stans loppisar. Hittade osedvanligt lite jox att plocka med mig hem. Inget som jag ännu hunnit fota och inget son direkt är värt att lägga upp här på bloggen heller.
Handlade lite och drog hemåt för att laga en hösig soppa med div. rotfrukter och annnat mumsigt. Serverades gjordes det lördagen till ära ur Helmer Ringströms Sparta för UE Gefle. Vad annars?
Livet rullade vidare med och jag fick lite småsaker gjorda. Bland annat så fotograferande jag min mystiska Corso-samling som ni redan har läst om vi det här laget. Efter en lugn kväll utan måsten somnade jag i en skön och varm säng.
Söndagmorgonen visade sig från sin bästa sida. Sol och vacker höst så långt ögat kunde nå. En tripp till Norberg för att gå på Bonnauktion stod på schemat. Kontanta medel införskaffades från närmsta bank och sedan bar det av över stock och sten (nästan i alla fall).
Under auktionen höll jag mig relativt lugn. Det fanns cirka 10 utrop med UE-krukor plus ett par-tre andra rop med UE-föremål. Ropade hastigt och lustigt in två vaser för knappt 100 kr/st. Sedan blev det lite segt med en massa virkade dukar och porslinstomtar från 90-talet. Inget intressant. Det innebar lunch! Kärrgruvans bästa kebab med bröd. Smaskens!
Tillbaka på auktionen väntade utropen med de fina krukorna. Lite ovanligt med stora krukor. Man ser oftast de mindre varianterna som kan vara svåra att använda till mina rejäla krukväxter. Hade specifikt spanat in city-krukor av Hjördis Oldfors och liknande (ni vet den som ser nästan likadan ut...). Mest var det enfärgade gröna och gula krukor. Inte högintressant men väl värt att ha i samlingen. Men det var ju ingen idé. Kunde ju ge upp redan innan jag startat.
Av typ tio utrop blev jag vinnare på ett (som tur var fick jag de krukor jag bespetsat mig på som mest). Sedan var det två andra personer som fick ropa in en varsin uppsättning. De sju övriga gick till en dam med blomsteraffär som ropade in rubb och stubb, tillsammans med en massa annat fint jag ville ha. Jag fick i alla fall mina city-krukor. Dem ville hon tydligen inte ha. HA!
En ganska billig auktion avslutade alltså min helg, belv dock nöjd ändå. Fick det jag mest ville ha och sparade lite pengar. Dagen förgylldes av tre äldre damer på bänken bakom mig som hela tiden hejade på mig. Utrop som:
"Slå nu då"
"Ja, äntligen!"
"Hurra, nu fick du det du ville ha"
kommer att följa mig som ett gott minne. När jag fick en syl i vädret med mina city-krukor så applåderade de till och med. Haha.
Over and out!
Corso
Kort och gott. Här har Ingrid Atterberg träffat mitt i prick! En magisk serie från Upsala-Ekeby - Corso. Min självklara favorit och samlingen den, har växt på ganska kort tid. Nu fattas endast tre eller fyra delar.
Grafiska mönster är min melodi!
Åter går mina referenser till Grödinge Antik och Design och enligt dem finns det 10+1 delar i serien. Jag får dock inte ihop det helt, det har nog smygit sig in något litet fel i deras lista.
Serien består av fat, askfat, cigarettbägare och vaser. Såhär långt har jag kommit med min samling:
Några dubbletter som synes. Trots det har jag svårt att göra mig av med delar.
I serien finns ett antal vaser, jag har tre i min samling.
| 2152 | Corso, vas | 20,5 x 11 cm | 1954-60 |
| 2148 | Corso, vas | 19,5 x 5 cm | 1954-61 |
| 2151 | Corso, vas | 12,5 x 6,5 cm | 1954-60 |
Faten. Börjar med de minsta.
Dessa är som synes reklamfat. Något varierad märkning beroende på vem som är beställaren. Här börjar frågetecknen hopa sig. Hittar inget askfat i listan vars beskrivning passar in på detta lilla fat.
Detta fat är lite enklare att hitta motsvarighet till i listan:
| 2144 | Corso, askfat | 2,5 x 11,5 cm | 1954-63 |
Dubbelt så bra är det med mina två stora fat.
| 2146 | Corso, fat | 3 x 27,5 cm | 1954-60 |
Så, bägaren till sist. Den enda bägaren som plötsligt blev två olika modeller.
Den klassiska med Corso-mönster samt en med ett mönster som jag antar oh har hört sägas är ett reklammotiv även det. Men jag står rådvill. Är det månne någon som vet? Inget nummer har den heller...
| 2145 | Corso, cigarettbägare | 5,5 x 6 cm | 1954-63 |
Över till frågetecknen igen:
De föremål som finns över i listan är som följer:
2147 Corso, vas 4 x 38 cm 1954-60 (detta kan inte stämma utan måste vara ett fat)
2149 Corso, vas 24,5 x 7 cm 1954-61
2150 Corso, vas 31 x 8 cm 1954-60
2153 Corso, vas 34 x 14 cm 1954-60
2227 Corso, askfat 3 x 16 cm 1955-63
Så, hur hänger detta ihop?
Vas 2150 är enligt Grödinge Antik och design den högre av de två vaserna som "har midja" som jag saknar i samlingen. En referens från Tradera säger dock att 2150 är en vas med bred botten som smalnar av uppåt. Får väl helt enkelt vänta tills jag har en full samling innan alla dessa frågetecken rätas ut. Eller?
Mer om Corso hos mina kära kollegor:
Upsala Ekeby
Loppista och här med på Loppista
Nu har ni fått en uppdatering hur det går med Corso-samlandet. Jag jobbar vidare!
Over and out!
Vasernas vas
...ja, en av dem i alla fall. Givetvis pratar jag om Paprika av Anna-Lisa Thomsom för Upsala-Ekeby.
I serien Paprika finns många olika delar:
| 1013 | Paprika, skål | 4,5 x 15 cm | 1948-62 | ||||||
| 1014 | Paprika, skål | 6,3 x 22 cm | 1948-62 | ||||||
| 1015 | Paprika, skål | 7,5 x 31 cm | 1948-62 |
| 1018 | Paprika, vas | 25 x 12,2 cm | 1948-62 | ||||||
| 1019 | Paprika, vas | 33 x 12 cm | 1948-62 | ||||||
| 1020 | Paprika, vas | 39 x 16,5 cm | 1948-62 | ||||||
| 1021 | Paprika, vas | 20 x 11,5 cm | 1948-64 |
| 1022 | Paprika, vas | 35 x 18 cm | 1948-64 |
| 1032 | Paprika, golvvas | 55 x 28,7 cm | 1948-53 |
| 1047 | Paprika, vas | 35,5 x 18,3 cm | 1950-53 |
| 1079 | Paprika, golvvas | 36 x 14,5 cm | 1951-69 |
| 1080 | Paprika, golvvas | 63 x 25 cm | 1951-53 | ||||||
| 1081 | Paprika, golvvas | 50 x 19,5 cm | 1951-69 |
För bilder på fler delar ur serienbesök gärna Grödinge Antik och design, även ovanstående information kommer från deras listor och där finns mycket kunskap att inhämta! Där kan man också se några delar ur serien med den mer ovanliga gröna dekoren.
1081 ropade min mor in till mig på auktion och det är den största golvvasen. Mitt exemplar är inte helt felfritt och det gjorde att jag "bara" betalade knappt 1000 kr med slagavgift. 1000 pix för en vas? Jag måste vara lite tossig.
Min paprika står nu på mitt side-board tillsammans med ett par ljusstakar och några delar ur Björn Wiinblads serie.
Anna Lisa Thomson (1905-1952) A.L.T
Anna-Lisa Thomson föddes i Karlskrona och arbetade efter sina studier på S:t Eriks Lervarufabriker där hin mellan åren 1930-1933 ansvarade för större delen av kollektionen. 1933 började hon på Upsala-Ekeby där hon skulle bli kvar många år.
Under 30-talet tog det fram mängder med föremål i en ren form och ofta sober glasyr. Mycket i kollektionen hade en geometrisk form, något som kritikerna kallade sträng och måttfull formgivning.
Thomsons senare formgivning är starkt präglad av naturens alla former - allt från blommornas linjespel till snäckors och havsväxters svallande former. Spectraserien blev så populär att fabriken gjorde en efterkonstruktion efter hennes död med serien Havsflora, här kombinerade fabriken modeller från Paprika med dekorer från Spectraserien.
Over and out!Anna Lisa Thomson (1905-1952) A.L.T
Anna-Lisa Thomson föddes i Karlskrona och arbetade efter sina studier på S:t Eriks Lervarufabriker där hin mellan åren 1930-1933 ansvarade för större delen av kollektionen. 1933 började hon på Upsala-Ekeby där hon skulle bli kvar många år.
Under 30-talet tog det fram mängder med föremål i en ren form och ofta sober glasyr. Mycket i kollektionen hade en geometrisk form, något som kritikerna kallade sträng och måttfull formgivning.
Thomsons senare formgivning är starkt präglad av naturens alla former - allt från blommornas linjespel till snäckors och havsväxters svallande former. Spectraserien blev så populär att fabriken gjorde en efterkonstruktion efter hennes död med serien Havsflora, här kombinerade fabriken modeller från Paprika med dekorer från Spectraserien.
Vintermånaderna tillbringade Anna-Lisa vid Ekebybruk med för tiden förhållandevis fria arbetstider. Sommartid hämtade hon inspiration vid sitt fritidshus i Grundsund på Västkusten. Thomsons produktion fanns med i UE´s priskuranter under många år in på 50- och 60-talen, ett starkt bevis på hennes formkänsla, starka design och vitalitet.
Informationen är hämtad från Grödinge Antik och design.
Den första av många A.L.T föremål?
En liten present
För några månader sedan hjälpte jag en kollega att införskaffa en bok om Elsa Anderssons konditori i Norberg (som ni nog sett här på bloggen någon gång). Min mamma bor ju i Norberg under veckorna eftersom hon arbetar där så jag bad henne att köpa boken och ta med hit till Västerås. En överlämning av boken skedde och så var det inte mer med det. Alltid roligt att kunna hjälpa till.
Trodde jag!
Här om dagen kom kollegan in med ett litet paket till mig som tack för hjälpen. Jag öppnade och när jag såg vad det var så steg glädjen i kroppen! Givetvis fick han en stor kram. Vänlighet lönar sig tydligen.
Vad jag fick... Trodde ni listat ut det redan...
Till historien hör att killen bor i Uppsala. En elektronik-kille och ingenjör som har koll på design och inredning (så som vi gillar den alltså). Han vill inreda i skönaste retro och även för honom är det 50- och 60-tal som är rätt melodi. Som skrivbordsbild på sin dator har han Upsala-Ekebys neonskylt. Han är inte i dignitet med oss UE-galningar men har fattar ändå grejen, lite i alla fall och om jag fattat rätt så hänger han här på Retrolux ibland.
Ja, givetvis fick jag ytterligare en Upsala-Ekeby pryl. Jag som redan har så många. Trots det så täffade han mitt i prick:
Den lilla cigarettbägaren i serien Corso av Ingrid Atterberg för Upsala-Ekeby. Ciggen utbytta mot en blomma. Hipp, hipp, hurra! Samlingen blir större. Tror nog att denna är 7 av 10 (eller är det 11, har inte riktigt fått ordning på det där än) i samlingen.
Så nu står den här och muntrar upp mig på jobbet, blir så glad varje gång jag ser den! Tacktacktacktacktack!
Over and out!
Trodde jag!
Här om dagen kom kollegan in med ett litet paket till mig som tack för hjälpen. Jag öppnade och när jag såg vad det var så steg glädjen i kroppen! Givetvis fick han en stor kram. Vänlighet lönar sig tydligen.
Vad jag fick... Trodde ni listat ut det redan...
Till historien hör att killen bor i Uppsala. En elektronik-kille och ingenjör som har koll på design och inredning (så som vi gillar den alltså). Han vill inreda i skönaste retro och även för honom är det 50- och 60-tal som är rätt melodi. Som skrivbordsbild på sin dator har han Upsala-Ekebys neonskylt. Han är inte i dignitet med oss UE-galningar men har fattar ändå grejen, lite i alla fall och om jag fattat rätt så hänger han här på Retrolux ibland.
Ja, givetvis fick jag ytterligare en Upsala-Ekeby pryl. Jag som redan har så många. Trots det så täffade han mitt i prick:
Den lilla cigarettbägaren i serien Corso av Ingrid Atterberg för Upsala-Ekeby. Ciggen utbytta mot en blomma. Hipp, hipp, hurra! Samlingen blir större. Tror nog att denna är 7 av 10 (eller är det 11, har inte riktigt fått ordning på det där än) i samlingen.
Så nu står den här och muntrar upp mig på jobbet, blir så glad varje gång jag ser den! Tacktacktacktacktack!
Over and out!
Tivoli med anor
I mitten av september besökte jag och några vänner Gröna Lund i Stockholm för att se the Arks sista spelning. Kvällen visade upp sig på bästa sätt och Sveriges äldsta nöjespark var strålande vacker i den småkyliga septembernatten.
Tivolit öppnade för första gången redan 1883 och detta gör det till det äldsta tivolit i Sverige. Mitt emot Grönan låg "Nöjesfältet", de båda tivolina konkurrerade ända fram till 1957 då Grönan stod som ensam herre på täppan ute på Djurgården.
Urbilden av en karusell? Som hämtad ur Mary Poppins...
Vi kom in på Grönan strax efter det att de öppnat för dagen och redan hade folk samlats framför scenen.
Ny karusell, heeeelt insane! Ja, den heter faktiskt så Insane. Skulle vara kul att prova...
Slänggungan har något magiskt över sig. Den känns så lätt och svävande.
Kvällen kom och visade upp sig med en fin solnedgång. Folk brukar inte gilla moln men vi som gillar att fotografera vet vad moln kan göra med en kvällshimmel.
Hade turen att få göra en studie i befintligt ljus när det blev lite mörkare.
Lite tivoligodis fick det bli innan vi styrde stegen mot utgången.
Jessica och Veronica föredrog popcorn och chips.
Jag föredrog det typiska tiviligodiset sockervadd, något som jag är barnsligt förtjust i.
Det är en speciell känsla att vara på tivoli. Atmosfären liknar på något sätt den man kan känna på ett stort scoutläger.
Ganska flådig entré. Snyggare på natten än på dagen.
Samma sak gäller denna display för band som ska spela på scenen. Andas 50-tal! Retro, retro, retro när det är som bäst!
På hemvägen kunde jag inte låta bli att fotografera detta fina konstverk. Glasobelisken "Kristallvertikalaccenten" eller som den officiellt heter: Kristall, vertikal accent i glas och stål. Edvin Öhrström för Lindshammars glasbruk ligger bakom konstverket.
Konstverket är det vinnande bidraget i en tävling för att hitta en lämplig utsmyckning för fontänen vid Sergels torg. Tävlingen avgjordes redan 1967 men det dröjde redan till 1974 innan den 37,5 meter höga stålkonstruktion med 80 000 glasprismor stod på plats. Hela konstruktionen lyses upp inifrån.
Motiveringen:
"dess proportionering till platsen är övertygande och den utgör en accentuerad axel för hela cityområdet."
...och hur skulle Sergelstorg kännas utan glasobelisken? Ganska tom. Jag tycker nog att juryn hade rätt.
"Jag har alltid arbetat med glasets inneboende kraft. Glas är på sitt sätt så elegant. Jag vill få bort elegansen, jag vill ta fram glasets naturliga kraft!"
Edvin Öhrström, 1986
Sedan tog vi tunnelbanan hem... En doldis till konstgalleri.
Over and out!
Tivolit öppnade för första gången redan 1883 och detta gör det till det äldsta tivolit i Sverige. Mitt emot Grönan låg "Nöjesfältet", de båda tivolina konkurrerade ända fram till 1957 då Grönan stod som ensam herre på täppan ute på Djurgården.
Urbilden av en karusell? Som hämtad ur Mary Poppins...
Vi kom in på Grönan strax efter det att de öppnat för dagen och redan hade folk samlats framför scenen.
Ny karusell, heeeelt insane! Ja, den heter faktiskt så Insane. Skulle vara kul att prova...
Slänggungan har något magiskt över sig. Den känns så lätt och svävande.
Kvällen kom och visade upp sig med en fin solnedgång. Folk brukar inte gilla moln men vi som gillar att fotografera vet vad moln kan göra med en kvällshimmel.
Hade turen att få göra en studie i befintligt ljus när det blev lite mörkare.
Lite tivoligodis fick det bli innan vi styrde stegen mot utgången.
Jessica och Veronica föredrog popcorn och chips.
Jag föredrog det typiska tiviligodiset sockervadd, något som jag är barnsligt förtjust i.
Det är en speciell känsla att vara på tivoli. Atmosfären liknar på något sätt den man kan känna på ett stort scoutläger.
Ganska flådig entré. Snyggare på natten än på dagen.
Samma sak gäller denna display för band som ska spela på scenen. Andas 50-tal! Retro, retro, retro när det är som bäst!
På hemvägen kunde jag inte låta bli att fotografera detta fina konstverk. Glasobelisken "Kristallvertikalaccenten" eller som den officiellt heter: Kristall, vertikal accent i glas och stål. Edvin Öhrström för Lindshammars glasbruk ligger bakom konstverket.
Konstverket är det vinnande bidraget i en tävling för att hitta en lämplig utsmyckning för fontänen vid Sergels torg. Tävlingen avgjordes redan 1967 men det dröjde redan till 1974 innan den 37,5 meter höga stålkonstruktion med 80 000 glasprismor stod på plats. Hela konstruktionen lyses upp inifrån.
Motiveringen:
"dess proportionering till platsen är övertygande och den utgör en accentuerad axel för hela cityområdet."
...och hur skulle Sergelstorg kännas utan glasobelisken? Ganska tom. Jag tycker nog att juryn hade rätt.
"Jag har alltid arbetat med glasets inneboende kraft. Glas är på sitt sätt så elegant. Jag vill få bort elegansen, jag vill ta fram glasets naturliga kraft!"
Edvin Öhrström, 1986
Sedan tog vi tunnelbanan hem... En doldis till konstgalleri.
Over and out!
Tack och farväl...
... eller nu är det slut på det roliga, som farsgubben skulle ha sagt.
The Ark har gjort sin sista spelning (?). Jag och två goda vänner åkte till Stockholm för att se the Ark en sista gång. 16/9 2011 gjorde the Ark slut.
Det var verklinegn knökfullt på Gröna Lund. De fick stänga entrén så 15 000 personer fanns på plats på Grönan. Det märktes. Vi såg knappt scenen.
Jag tog nog farväl redan på Peace and Love när the Ark spelade med Dalasymfoniettan. Det var i en klass för sig. Men när man bor så nära Stockholm kändes det värt att åka. Men förhoppningarna höll jag nere.
Vi fick se tre olika uppsättningar scenkläder.Här är de vita scenkläderna.
De svarta scenkläderna. Ola i de svarta vingarna har väl hängt med redan från början. De har dock växt lite sedan "originalvingarna" som såldes i en välgörenhets auktion.
De avslutade i sina guldiga sparkdräkter som är de nyaste scenkläderna. (Om man inte räknar Panta-mera, vill säga....)
Vi saknade den lila kroppsstrumpan från första skivan samt kläderna i army-look. Inget stort halsband och silverjacka såg vi röken av heller. Men det var ju tufft att klämma in tre klädbyten, de brukar väl snitta på två klädbyten tror jag.
På slutet blev det confetti-fyrverkeri. Annars var det inte så mycket som utmärkte spelningen som speciell. Jag hade nog trott att det skulle vara lite mer. Lite mer av allt. Något extra. Ola "predikade" lite mer än vanligt, några fler låtar, lite mer blandat från alla skivor kanske.
The Ark har jag följt sedan deras första skiva. Jag minns när jag gick på Medieprogrammet i Avesta där vi sände radio en gång i veckan och spelade Let your body decide. . Rrogrammet hade de fabulösa namnet RadioAktiv. Vilken fantasi folk hade. Haha.
Sedan har jag många minnes från spelaningar med the Ark. Första gången jag såg dem live var nog tillsammans med Jessica på Peace and love. Det har blivit många konserter.
Tack för modet.
Nu ska jag dricka gravöl.
Over and out
The Ark har gjort sin sista spelning (?). Jag och två goda vänner åkte till Stockholm för att se the Ark en sista gång. 16/9 2011 gjorde the Ark slut.
Det var verklinegn knökfullt på Gröna Lund. De fick stänga entrén så 15 000 personer fanns på plats på Grönan. Det märktes. Vi såg knappt scenen.
Jag tog nog farväl redan på Peace and Love när the Ark spelade med Dalasymfoniettan. Det var i en klass för sig. Men när man bor så nära Stockholm kändes det värt att åka. Men förhoppningarna höll jag nere.
Vi fick se tre olika uppsättningar scenkläder.Här är de vita scenkläderna.
De svarta scenkläderna. Ola i de svarta vingarna har väl hängt med redan från början. De har dock växt lite sedan "originalvingarna" som såldes i en välgörenhets auktion.
De avslutade i sina guldiga sparkdräkter som är de nyaste scenkläderna. (Om man inte räknar Panta-mera, vill säga....)
Vi saknade den lila kroppsstrumpan från första skivan samt kläderna i army-look. Inget stort halsband och silverjacka såg vi röken av heller. Men det var ju tufft att klämma in tre klädbyten, de brukar väl snitta på två klädbyten tror jag.
På slutet blev det confetti-fyrverkeri. Annars var det inte så mycket som utmärkte spelningen som speciell. Jag hade nog trott att det skulle vara lite mer. Lite mer av allt. Något extra. Ola "predikade" lite mer än vanligt, några fler låtar, lite mer blandat från alla skivor kanske.
The Ark har jag följt sedan deras första skiva. Jag minns när jag gick på Medieprogrammet i Avesta där vi sände radio en gång i veckan och spelade Let your body decide. . Rrogrammet hade de fabulösa namnet RadioAktiv. Vilken fantasi folk hade. Haha.
Sedan har jag många minnes från spelaningar med the Ark. Första gången jag såg dem live var nog tillsammans med Jessica på Peace and love. Det har blivit många konserter.
Tack för modet.
Nu ska jag dricka gravöl.
Over and out
Den ofrivilliga samligen
En liten samling har det blivit på väldigt kort tid. Dessutom så är det lite av en ofrivillig samling. Den fyrkantiga köpte jag ju i slutet av augusti på ansgarskyrkans loppis. Den stora skålen hittade mamma i Vingåker och hon läser ju min blogg... Tyckte väl att att jag skulle ha en liten samling. Fatet hittade jag här i Västerås på Brödet och fiskarna (tror jag???? ).
Vips så var samlingen ett faktum. Hepp!
Den ofrivilliga samlingen, tre delar ur Cobolt från Ruda glasbruk.
I min vas fanns ju en liten broschyr med hela serien. Så här följer innehållet i den, på begäran. Ber om ursäkt för den bristande kvaliteten.
Ja, det är en tuff serie, de delar jag har får nog stanna här ett tag...
Det är en herre vid namn Göte Augustsson som ligger bakom de grova glasalstren. Och det är sant som det står i texten. De lever verkligen upp när solens strålar kommer åt att lysa genom den tjocka, tunga massan.
Göte Agustsson var verksam på Ruda glasbruk och kom från en radda av hyttmästare. Kunskaperna hade han fått gtån tidigare generationer och han var inte sen att testa nya metoder, han var inte klassiskt skolad utan i mångt och mycket självlärd. Seren Cobolt är framställd med då kallad kolsnittsteknik, en gammal teknik där dekoren graveras i de mjuka kolformarna i vilka man blåste in glasmassan. Även serierna i samma stil; Grön Rustik, Demant, Orient och Selena framställdes på samma sätt.
Ruda Glasbruk grundades 1920 och var verksamt fram till 1972 när det lades ner. Glasbruket var beläget i den lilla orten Ruda Som ligger i Småland som så många andra av våra svenska glasbruk. På 40-talet övergick man till att producera eldfast glas i huvudsak. För att kunna färga glaset använde man tungmetaller så som arsenik, kadmium och kobolt. På 2000-talet har man varit tvugna att sanera området kring det gamla bruket eftersom höga halter av tungmetaller mätts upp.
(Källa Wikipedia)
Mysigt... Undrar hur mycket kobolt det är i min Cobolt?
Här finns det andra som bloggar om ruda:
Leta retro
Porslinsbloggen
Over and out!
Vips så var samlingen ett faktum. Hepp!
Den ofrivilliga samlingen, tre delar ur Cobolt från Ruda glasbruk.
I min vas fanns ju en liten broschyr med hela serien. Så här följer innehållet i den, på begäran. Ber om ursäkt för den bristande kvaliteten.
Ja, det är en tuff serie, de delar jag har får nog stanna här ett tag...
Det är en herre vid namn Göte Augustsson som ligger bakom de grova glasalstren. Och det är sant som det står i texten. De lever verkligen upp när solens strålar kommer åt att lysa genom den tjocka, tunga massan.
Göte Agustsson var verksam på Ruda glasbruk och kom från en radda av hyttmästare. Kunskaperna hade han fått gtån tidigare generationer och han var inte sen att testa nya metoder, han var inte klassiskt skolad utan i mångt och mycket självlärd. Seren Cobolt är framställd med då kallad kolsnittsteknik, en gammal teknik där dekoren graveras i de mjuka kolformarna i vilka man blåste in glasmassan. Även serierna i samma stil; Grön Rustik, Demant, Orient och Selena framställdes på samma sätt.
Ruda Glasbruk grundades 1920 och var verksamt fram till 1972 när det lades ner. Glasbruket var beläget i den lilla orten Ruda Som ligger i Småland som så många andra av våra svenska glasbruk. På 40-talet övergick man till att producera eldfast glas i huvudsak. För att kunna färga glaset använde man tungmetaller så som arsenik, kadmium och kobolt. På 2000-talet har man varit tvugna att sanera området kring det gamla bruket eftersom höga halter av tungmetaller mätts upp.
(Källa Wikipedia)
Mysigt... Undrar hur mycket kobolt det är i min Cobolt?
Här finns det andra som bloggar om ruda:
Leta retro
Porslinsbloggen
Over and out!
100 % igen!
21 september
22 september
23 september
nästa vecka, vecka 39
Vecka 40
Oktober 2011
November 2011
December 2011
Nästa år, 2012
Året därpå, 2013
Om 10 år, 2021
Om 20 år, 2031
Om 50 år 2061
Idag är jag,
i morgon är jag.
Jag kommer alltid att vara:
100 % scout
21 septemer firas av scouter världen över. Här i Sverige visar vi upp oss i våra finaste kläder i vardagen. På jobbet, i skolan, på fritiden. Vi vill visa hur många vi är och att vi finns överallt. Vi tror att världen blir lite bättre genom scouting! På bilden intar jag mitt morgonkaffe på jobbet, givetvis dricker jag det ur en kåsa.
Im changing the world today!
Byter även i år ut mitt vanliga over and out mot:
Allitd redo!
22 september
23 september
nästa vecka, vecka 39
Vecka 40
Oktober 2011
November 2011
December 2011
Nästa år, 2012
Året därpå, 2013
Om 10 år, 2021
Om 20 år, 2031
Om 50 år 2061
Idag är jag,
i morgon är jag.
Jag kommer alltid att vara:
100 % scout
21 septemer firas av scouter världen över. Här i Sverige visar vi upp oss i våra finaste kläder i vardagen. På jobbet, i skolan, på fritiden. Vi vill visa hur många vi är och att vi finns överallt. Vi tror att världen blir lite bättre genom scouting! På bilden intar jag mitt morgonkaffe på jobbet, givetvis dricker jag det ur en kåsa.
Im changing the world today!
Byter även i år ut mitt vanliga over and out mot:
Allitd redo!
Full rulle på rundorna
Jaha, helgerna är fulla av scouting. Fyra helger framåt är uppbokade av scouting. Jag vet inte hur jag gör men det hinns med några rundor i alla fall. Hur skulle det annars se ut? Haha.
Hittade en multicup i svart, här tillsammans med de två vita som jag hittade under en annan runda för ett par veckor sedan. En femma fick jag punga ut på Brödet och fiskarna.
En liten aladin från höganäs av Anne Nilsson hamnade också i korgen. Tror jag betalade 15 kr.
Ett reklamfat hamnade också i korgen.
Extra fylligt exportöl. Hittar ingen tillverkare på fatet så om någon kan fylla i den luckan är jag mer än glad. 10 kr.
Dessa sköna väggplattor från Bing och Gröndal. Fjärilar och snäckor. Härliga 70-tal? en tjugofemma stycket.
En liten gardin köpte jag också eftersom trycket var så tilltalande. Undrar vad jag ska sy av den... 15 pix.
Jag hittade också några djupa tallrikar och ett uppläggningsfat i dekoren Sparta av Ringström från Gefle UE som jag samlar på.
Vidare for jag till Stadsmissionen. Där hittade jag en stilig björn.
Felfri. Från Tillgmans. Det viste nog inte riktigt vad de prissatte, en guldpeng var den definitivt värd.
Tyget hittade jag på Stadsmissionen, det är två gardinlängder. Vad tror ni? 50-tal? 40 kr fick jag betala.
Ett par paket har kommit på posten de senaste veckan. Två superfina vaser.
Edfu från Upsala-Ekeby, konstnären heter Hjördis Oldfors. Kommer definitivt att bli fler delar i den serien. Den har en otroligt fin blå-grön färg på insidan med gult rutmönster på utsidan.
Den andra kan ni få gissa lite på... Lycka till!
Over and out!
Hittade en multicup i svart, här tillsammans med de två vita som jag hittade under en annan runda för ett par veckor sedan. En femma fick jag punga ut på Brödet och fiskarna.
En liten aladin från höganäs av Anne Nilsson hamnade också i korgen. Tror jag betalade 15 kr.
Ett reklamfat hamnade också i korgen.
Extra fylligt exportöl. Hittar ingen tillverkare på fatet så om någon kan fylla i den luckan är jag mer än glad. 10 kr.
Dessa sköna väggplattor från Bing och Gröndal. Fjärilar och snäckor. Härliga 70-tal? en tjugofemma stycket.
En liten gardin köpte jag också eftersom trycket var så tilltalande. Undrar vad jag ska sy av den... 15 pix.
Jag hittade också några djupa tallrikar och ett uppläggningsfat i dekoren Sparta av Ringström från Gefle UE som jag samlar på.
Vidare for jag till Stadsmissionen. Där hittade jag en stilig björn.
Felfri. Från Tillgmans. Det viste nog inte riktigt vad de prissatte, en guldpeng var den definitivt värd.
Tyget hittade jag på Stadsmissionen, det är två gardinlängder. Vad tror ni? 50-tal? 40 kr fick jag betala.
Ett par paket har kommit på posten de senaste veckan. Två superfina vaser.
Edfu från Upsala-Ekeby, konstnären heter Hjördis Oldfors. Kommer definitivt att bli fler delar i den serien. Den har en otroligt fin blå-grön färg på insidan med gult rutmönster på utsidan.
Den andra kan ni få gissa lite på... Lycka till!
Over and out!
I skåpens mörker
... är det klart och lysande. Finfina prylar. Gamlat blandat med nytt. Och nej, jag har inte städat i skåpen. Jag brukar ha ordning där. Det är i övriga lägenheten det är kaos.
Bloggaren Stajnich kom men en utmaning till alla oss Retro-bloggare som givetvis måste antas: Visa innehållet i dina skåp, precis som prylarna står, utan att städa eller flytta om. Utmaningen antas!
I köket, skåp 1:
Gamla dessertskålar på fot med slipad dekor. En glasskula i den och dagen är gjord! Skyymtar några skålar i grönt från 70-talet.
Såskanna odekorerad från Rörstrande, en skål på fot från Gulla Skruf, en liten gräddkanna och ytterligare en av Stig Lindberg. Bokom skymtar eb blå liten Gefyr fram.
Mina fina vinglas från Boda.
I skåp 2:
Ja... jag har också varit på Konsum och handlat muggar Stig Lindberg Edition.
Mina fräsiga sailor-glas.
Maffiga glas med vacker form. Är det någon som vet mer om dem så får ni gärna uppdatera mig.
Te-muggar från Ittala. Nya favoriten. Används flitigt på morgonen till frukostteet.
I köket skåp 3:
Min Gefle UE Sparta servis av Helmer Ringström och till höger har vi Colorado, Stig Lindberg och Koka Blå, Herta Bengtsson.
Några dussinglas från IKEA, färgen kvalificerar dem för en plats i mitt skåp. Speciellt de rökfärgade. Samt en större skål Koka Blå. Den har tyvärr ett nagg.
Kvadratburkar av Signe Persson Melin.
I skåp 4:
Blå knäckebrödsburk från Nils Johan samt lite annat smått och gott.
Marianne Westmans burkar har hamnat där...
I vardagsrummet, skåp 1:
Några snygga glas från Reijmyre, det är Mambo eller Samba (???) tror jag de heter, ingen aning om det är den stora eller lilla storleken. Där finns också mina Lasse Åberg-glas.
I skåp 2:
Där finns de få delar av Sven Palmqvists Rhapsody för Orrefors jag äger. Där finns också några andra glas om jag inte kunnat motstå. Så det kan gå... Hoppsan.
Längst bak står en karaff som jag tror Signe Person Melin är formgivare till samt fyra fina saftglas.
Det var det. Utmaningen antagen och utförd.
Här är några andra som också antagit utmaningen:
Stajnich
Porslinsbloggen
Skynda fynda
Allt det gamla goda
Mangania
Loppista
Skaffaren
Fler finns säkert!
Over and out!
Bloggaren Stajnich kom men en utmaning till alla oss Retro-bloggare som givetvis måste antas: Visa innehållet i dina skåp, precis som prylarna står, utan att städa eller flytta om. Utmaningen antas!
I köket, skåp 1:
Gamla dessertskålar på fot med slipad dekor. En glasskula i den och dagen är gjord! Skyymtar några skålar i grönt från 70-talet.
Såskanna odekorerad från Rörstrande, en skål på fot från Gulla Skruf, en liten gräddkanna och ytterligare en av Stig Lindberg. Bokom skymtar eb blå liten Gefyr fram.
Mina fina vinglas från Boda.
I skåp 2:
Ja... jag har också varit på Konsum och handlat muggar Stig Lindberg Edition.
Mina fräsiga sailor-glas.
Maffiga glas med vacker form. Är det någon som vet mer om dem så får ni gärna uppdatera mig.
Te-muggar från Ittala. Nya favoriten. Används flitigt på morgonen till frukostteet.
I köket skåp 3:
Min Gefle UE Sparta servis av Helmer Ringström och till höger har vi Colorado, Stig Lindberg och Koka Blå, Herta Bengtsson.
Några dussinglas från IKEA, färgen kvalificerar dem för en plats i mitt skåp. Speciellt de rökfärgade. Samt en större skål Koka Blå. Den har tyvärr ett nagg.
Kvadratburkar av Signe Persson Melin.
I skåp 4:
Blå knäckebrödsburk från Nils Johan samt lite annat smått och gott.
Marianne Westmans burkar har hamnat där...
I vardagsrummet, skåp 1:
Några snygga glas från Reijmyre, det är Mambo eller Samba (???) tror jag de heter, ingen aning om det är den stora eller lilla storleken. Där finns också mina Lasse Åberg-glas.
I skåp 2:
Där finns de få delar av Sven Palmqvists Rhapsody för Orrefors jag äger. Där finns också några andra glas om jag inte kunnat motstå. Så det kan gå... Hoppsan.
Längst bak står en karaff som jag tror Signe Person Melin är formgivare till samt fyra fina saftglas.
Det var det. Utmaningen antagen och utförd.
Här är några andra som också antagit utmaningen:
Stajnich
Porslinsbloggen
Skynda fynda
Allt det gamla goda
Mangania
Loppista
Skaffaren
Fler finns säkert!
Over and out!
Ansgarskyrkans loppis
Vågar inte ens tänka på hur mycket jag handlade för på Ansgarskyrkans loppis. Här kommer i alla fall ett urval av inköpen.
Textil:
Fanns inte supermycket, men en liten löpare med fåglar för en femma, en rund duk för en selma och ett drapperi/gardin för 40 pix.
Efter mycket tvekan slog jag till på ytterligare en Marianne Westman. Anledningen till tvekan berodde på att inget lock fanns med. Men för tusan, varför inte? Den kostade 75 kr och det är ju inte direkt dyrt.
Mors godaste sylt. Här tillsammans med Lingon-burken jag hittade för ett par veckor sedan. Snygg kombo!
En vas som jag snabbt kastade mig över. I detta fall var det ingen tvekan om vad det var. En liten broschyr fanns med.
Ruda glasbruk och serien Cobolt. I broscyren kan man bland annat läsa:
"Konstnärliga inslag i tillverkningen kännetecknar de 17 olika RUDA-produkter som ingår i COBOLT-serien.
Glasbrukets framställning av de blå pjäserna bygger på en helt ny teknik. Vi på bruket kallar den "kolsnittstekniken".
Formgivarens, direkt i kolformarna utförda gravyr, formmaterialets ofullkomlighet, dess konsistens och gradvisa förslitning ger samtliga glas i serien en individuell karaktär - ett bestående egenvärde.
Glaset presenteras blåst eller pressat och kan i båda fallen vara drivet.
COBOLT-seriens 17 blå glas - askfat - assietter - sejdlar - skålar - vaser - har särpräglad mönstring och den klara lystern framhäves ytterligare vid ljusets genombrytning.
Gläd Er själv och vännerna med det annorlunda glaset - det blå RUDA-glaset i COBOLT-serien."
Fabulöst! Och priset sedan 20 kr, bara förjden att få läsa den texten var värd priset.
Hittade också lite mer SPM Signe Person Melin. Multicup i vitt.
En guldpeng stycket.
Största fyndet var denna plåtburk:
Liten buckla på locket men en femma var det värd alla gånger. Någon som vet vem som står bakom den fina dekoren?
Två mindre fina brukar blev det med.
Kanske kan lite acceton eller nagellacksborttagning fixa till dem lite. Även dessa för en femma styck.
Planerna blev ändrade och besöket på loppisen i Örebro blev flyttad till söndagen (istället för på lördagen). Detta bidrog nog till det klena utbudet. Mycket skräp kändes det som. Hittade en hjärtans gott i alla fall. Denna kostade en tjuga och jag hade den inte innan. Lite annorlunda än de andra som jag har här hemma.
Dessa blev mina efter en auktion. Mamma var min inköpare.
Fyra delar från Nymölle av Björn Wiinberg. Samma serie som jag har månadstavlor ur. Saknar fortfarande en av de 12 månaderna. Efterlyser härmed Björn Wiinblads månadstavla för maj månad!
Det var allt för i dag. Mer fynd kommer det garanterat att bli en annan dag...
Over and out!
Textil:
Fanns inte supermycket, men en liten löpare med fåglar för en femma, en rund duk för en selma och ett drapperi/gardin för 40 pix.
Efter mycket tvekan slog jag till på ytterligare en Marianne Westman. Anledningen till tvekan berodde på att inget lock fanns med. Men för tusan, varför inte? Den kostade 75 kr och det är ju inte direkt dyrt.
Mors godaste sylt. Här tillsammans med Lingon-burken jag hittade för ett par veckor sedan. Snygg kombo!
En vas som jag snabbt kastade mig över. I detta fall var det ingen tvekan om vad det var. En liten broschyr fanns med.
Ruda glasbruk och serien Cobolt. I broscyren kan man bland annat läsa:
"Konstnärliga inslag i tillverkningen kännetecknar de 17 olika RUDA-produkter som ingår i COBOLT-serien.
Glasbrukets framställning av de blå pjäserna bygger på en helt ny teknik. Vi på bruket kallar den "kolsnittstekniken".
Formgivarens, direkt i kolformarna utförda gravyr, formmaterialets ofullkomlighet, dess konsistens och gradvisa förslitning ger samtliga glas i serien en individuell karaktär - ett bestående egenvärde.
Glaset presenteras blåst eller pressat och kan i båda fallen vara drivet.
COBOLT-seriens 17 blå glas - askfat - assietter - sejdlar - skålar - vaser - har särpräglad mönstring och den klara lystern framhäves ytterligare vid ljusets genombrytning.
Gläd Er själv och vännerna med det annorlunda glaset - det blå RUDA-glaset i COBOLT-serien."
Fabulöst! Och priset sedan 20 kr, bara förjden att få läsa den texten var värd priset.
Hittade också lite mer SPM Signe Person Melin. Multicup i vitt.
En guldpeng stycket.
Största fyndet var denna plåtburk:
Liten buckla på locket men en femma var det värd alla gånger. Någon som vet vem som står bakom den fina dekoren?
Två mindre fina brukar blev det med.
Kanske kan lite acceton eller nagellacksborttagning fixa till dem lite. Även dessa för en femma styck.
Planerna blev ändrade och besöket på loppisen i Örebro blev flyttad till söndagen (istället för på lördagen). Detta bidrog nog till det klena utbudet. Mycket skräp kändes det som. Hittade en hjärtans gott i alla fall. Denna kostade en tjuga och jag hade den inte innan. Lite annorlunda än de andra som jag har här hemma.
Dessa blev mina efter en auktion. Mamma var min inköpare.
Fyra delar från Nymölle av Björn Wiinberg. Samma serie som jag har månadstavlor ur. Saknar fortfarande en av de 12 månaderna. Efterlyser härmed Björn Wiinblads månadstavla för maj månad!
Det var allt för i dag. Mer fynd kommer det garanterat att bli en annan dag...
Over and out!
Med blotta förskräckelsen...
... smet jag från mitt eget jubileum. Dagen som skulle firas med pompa och ståt gick mig helt förbi.
Vad hände?
Vilken dag var det?
Jag kan inte riktigt minnas...
Hur kunde det bli såhär?
Jag missade mitt eget jubileum. Den 16 augusti förra året började jag blogga på en helt ny blogg. Retrolux föddes.
Jaja... får väl vänta med att fira till nästa år då.
Eller vad säger jag? Fram med skumpan! Var är mina Rhapsody-glas av Sven Palmqvist för Orrefors???
Slutas som sig slutas bör:
Skål och Over and out!
Vad hände?
Vilken dag var det?
Jag kan inte riktigt minnas...
Hur kunde det bli såhär?
Jag missade mitt eget jubileum. Den 16 augusti förra året började jag blogga på en helt ny blogg. Retrolux föddes.
Jaja... får väl vänta med att fira till nästa år då.
Eller vad säger jag? Fram med skumpan! Var är mina Rhapsody-glas av Sven Palmqvist för Orrefors???
Slutas som sig slutas bör:
Skål och Over and out!
Rörstrand
Tänkte slänga upp ett inlägg här. Har tänkt att slänga upp ett inlägg hela veckan. Men det hinns ju inte! Men här kommer det i alla fall. Vill ju gärna skriva en del också. Kanske får lite text stryka på foten idag, bilderna talar för sig själva. Se och njuuut! Det gör jag.
Hamnade av en slump på Rörstands museum i Lidköping förra helgen. Loppisrundorna fick stryka på foten men vad gjorde det när det byttes mot dessa snyggingar. En god lunch blev jag bjuden på också.
Gunnar Nylund. (Hade inte tackat nej om någon erbjudit mig den)
Dekorer:
Ett axplock alltså...
Konst:
Ett axplock alltså.
Vardagsföremål:
Ett axplock alltså.
Reklam:
För andra företag.
För det egna företaget.
Det fanns en del i utställningen som visar "hur gör man?"
Rullstämplar för dekormålning. Ser ut som en äldre version av scrapbook-stämplar. Undrar varför dekorstämplar är 10 000 gånger mer intressanta än scrapbook-stämplar?
Glasyrprover. Färgerna och de olika typerna testades noga för att man skulle uppnå det önskade resultatet.
Gjutformar.
Hon och han. Dessa skulle jag inte heller tacka nej till. Så underbart fina.
Tjusigt.
Utomhus, på baksidan av museet fanns det en mysig restaurang där vi tog plats för att käka lunch. Regnet öste ner utanför och då var det inte fel att sitta inomhus med en kryddig fiskgryta.
Utsikt över en fin gammal industribyggnad:
Utomhus fanns det också en del konst:
Blivande dekormålare visar upp sina alster.
Carl-Harry Stålhane. En av mammas favoriter. Här är en stor väggdekor med musik och dans.
Såklart signerad av konstnären.
Jag hade en enorm tur. De hade en utställning om Signe Persson Melin, en av mina favoriter. Tillsammans med Lisa Larsson är hon väl "vardagsföremålens och funktionens beskyddare".
Utställningen skulle bara stå kvar i ytterligare fyra dagar. Vilken tur att jag fick se den!
Underbart!
Där tog batterierna i kameran slut. Hmmm... Typiskt.
Jag fick tillstånd från museet att fotografera för att använda bilderna själv. Så jag ber er att inte sno mina bilder, det är allstå extra viktigt denna gång.
En trevlig, men lite stressig helg blev det. Dubbla kräftsskivor och Ansgarskyrkans loppis hann jag också med. En del fynd blev det. Jag lovar att ni ska få se senare.
Over and out!
Hamnade av en slump på Rörstands museum i Lidköping förra helgen. Loppisrundorna fick stryka på foten men vad gjorde det när det byttes mot dessa snyggingar. En god lunch blev jag bjuden på också.
Gunnar Nylund. (Hade inte tackat nej om någon erbjudit mig den)
Dekorer:
Ett axplock alltså...
Konst:
Ett axplock alltså.
Vardagsföremål:
Ett axplock alltså.
Reklam:
För andra företag.
För det egna företaget.
Det fanns en del i utställningen som visar "hur gör man?"
Rullstämplar för dekormålning. Ser ut som en äldre version av scrapbook-stämplar. Undrar varför dekorstämplar är 10 000 gånger mer intressanta än scrapbook-stämplar?
Glasyrprover. Färgerna och de olika typerna testades noga för att man skulle uppnå det önskade resultatet.
Gjutformar.
Hon och han. Dessa skulle jag inte heller tacka nej till. Så underbart fina.
Tjusigt.
Utomhus, på baksidan av museet fanns det en mysig restaurang där vi tog plats för att käka lunch. Regnet öste ner utanför och då var det inte fel att sitta inomhus med en kryddig fiskgryta.
Utsikt över en fin gammal industribyggnad:
Utomhus fanns det också en del konst:
Blivande dekormålare visar upp sina alster.
Carl-Harry Stålhane. En av mammas favoriter. Här är en stor väggdekor med musik och dans.
Såklart signerad av konstnären.
Jag hade en enorm tur. De hade en utställning om Signe Persson Melin, en av mina favoriter. Tillsammans med Lisa Larsson är hon väl "vardagsföremålens och funktionens beskyddare".
Utställningen skulle bara stå kvar i ytterligare fyra dagar. Vilken tur att jag fick se den!
Underbart!
Där tog batterierna i kameran slut. Hmmm... Typiskt.
Jag fick tillstånd från museet att fotografera för att använda bilderna själv. Så jag ber er att inte sno mina bilder, det är allstå extra viktigt denna gång.
En trevlig, men lite stressig helg blev det. Dubbla kräftsskivor och Ansgarskyrkans loppis hann jag också med. En del fynd blev det. Jag lovar att ni ska få se senare.
Over and out!
