Retrolux

Jag var inte med i dagens avsnitt av Antikrundan. Men kära vänner, högt ärade läsare, undersåtar och bittra fiender, hav förtröstan. Det sänds ett avsnitt till av Antikrundan från Västerås. 

 

Linslusen fick i alla fall lite plats i rampljuset. I lokalblaskan. 

 

 

Härligt! Då kan jag tvinga er att kolla på nästa avsnitt från Västerås också... 

På torsdag kanske det blir lite retro i Antikrundan. En förmiddag i augusti hängde jag, retromorsan och Eleonore i Vasaparken här i Västerås, inspelning av, Antikrundan! Som vanligt fanns det en jäkla massa gammalt skrot och antika gubbar och tanter på plats. Och gissningsvis några riktiga "ryyysare". Vi får se om mina Colora står sig i konkurrensen.

 

Jag hade med mig nästan hela samlingen med Colora till rundan för att visa upp. Colora av Sven Palmqvist för Orrefors. Dessa knalliga skålar i gult, orange, grönt, blått, vitt, rött och svart som nog var lite före sin tid när de intog scenen i slutet av 50-talet. Tjockt opakt glas som förgyller vilken taco-fredag som helst.

 

 

Vi intog våra platser som kanske nummer 10 i kön med fällstolar, picknick och föremål. Väntan blev lång, från 8 till lunch. Med jämna mellanrum gläntades det på dörren och Pernilla Månsson Colt, Anne Lundberg och Knut Knutsson kom ut och språkade lite med de som stod i kön (jag frågade inte om de fått in några pottskåp för värdering).

 

Strax innan 12 så fotades de sedvanliga "fynd-i-kön-bilderna" och Knut fångade faktiskt upp en Colora i flykten innan han fastnade vid nån antik gammal kruka...

 

Joakim Bengtsson fastande direkt för min blåa colora som jag visade upp när jag kom in. Det faktum att jag hade en hel drös med mig gjorde honom lite extra upplivad. Han försvann med min dyrbara skål i handen och strax blev jag ivägskickad till smiköserna. Hepp, här skulle det spelas in ett inslag.

 

Så på torsdag den 28 januari sänds det första av två program av Antikrundan från Västerås (Bästerås). Håll utkik efter knallaiga colora, en prickig klänning och Retrolux-Anna. Vi får se om jag skymtar förbi i något inslag, antingen i torsdagens program eller i avsnitt två från Västerås. En liten risk finns det ju också att jag blivit utkonkurrerad av en antik gammal kruka (läs tant). 

 

Dessa två igelkottar funderar jag över. På den ena står det Gabriel så den förstår jag kommer från Gabriel keramik. Den andra är omärkt/överglaserad märkning. Jag har dock bestämt för mig att jag sett den med UE-lapp och då fått för mig att det är Simmulson som formgivit. På internet hittar jag en japansk (?) sida som säger UE och Ingrid Atterberg. Det senare tror jag dock inte alls på eftersom jag inte sett så många figuriner av Atterberg, inte en enda faktiskt... Vad tror ni? 

 

 

 

 

Edit: Jag blir mer och mer övertygad om att denna igelkott är Gabriel (endast). Den har fått eget liv som UE på konstig väg genom felaktig information på nätet.  Det är lite läskigt, när källorna på internet blir en sanning. Ännu ner betryckande är när de stora auktionshusen skriver galna beskrivningar och skriver fel namn på föremål. Auktionshusen vill allmänheten se som kunniga och säkra på sin sak. Det man får tänka på är att de så kallade experterna oftast är expert på endast ett område men rådfrågas på många fler områden. Tro det eller ej, allt som skrivs på nätet är inte sant... 

Så fick jag tag i ett Spiralfat med den gröna dekoren. Det är så väldigt läckert! Önskar nästa. Att serien gjort helt i den dekoren istället... 

 

 

Spiral av Ingrid Atterberg för Upsala Ekeby. 

... Under vinter och tidig vår unnar jag mig ofta att köpa en bukett tulpaner. Vaserna måste ju användas! 

 

Idag är det tydligen tulpanernas dag och jag har faktiskt en bukett hemma nu. De blir lite extra fina i ISI från Gullaskruf

 

 
Unna dig en bukett du med! 

...du fina lilla Krumelur. Strax innan 2015 var slut så stängde jag dörren om den fina tvåan för sista gången. Ett nytt kapitel har börjat. Det kapitlet med en liten villa från 1963. 

 

Under mina år i Krumeluren har det hänt enormt mycket med lägenheten. Jag började med renovering i vardagsrum, vidare till sovrum och nyligen hallen. Lagom när det var läge att ta tag i köket dök den lilla villan från 1963 upp till försäljning. Vi slog till redan i mars men har fått vänta på inflytt en hel lång sommar och en ruggig höst. Den 3 november fick vi nycklarna. 

 

 

Under hösten har det preppats för försäljning av den fina lilla lägenheten i Krumeluren. Såldes gjorde den och i mellandagarna var det dags att säga adjö. Till världens finaste lägenhet i mina ögon. 

 

 

   

En process med flyttpackning och separationsångest. Mycket som skulle packas och flyttas. 

 

 

   

Några tårar föll när dörren tillslut stängdes av mig för sista gången. Min första egna lägenhet. 

 

 

 
Jag kommer att minnas dig med glädje, du fina lilla Krumelur.