Att skilja agnarna från vetet

Det är ju så jäkligt när man köper något och sedan får veta att det inte alls är vad man trodde när man köpte det. Tyvärr finns det ett gäng föremål där ute som är tillskrivna fel upphovsmakare. Det kan vara bra kopior eller till och med föremål där det är lätt att skilja på vad som är "äkta" och kopia.
 
Som exempel kan nämnas IKEA:s glasskålar som är väldigt lika Orrefors Fuga där till och med jag blivit lurad att köpa en skål i tron att det var Fuga. Iittalas ljusstakar Festivo är nästa expempel där många kopior finns i omlopp. Inom samma område hittar vi Reijmyres Pärlan-lyktor, där bland annat japanska modeller finns. En bubblare är "bumlinglampan" på Myrorna som jag skrivit om tidigare. Alla mer eller mindre svåra att skilja från originalet.
 
Allt som sägs på internet är ju sant? Oftast börjar dessa felattributeringar med att någon eller några personer kallar kopiorna för äkta. De har inte kollat tillräckligt noga eller någon har sagt till dem vad det är för föremål de har. De för sedan informationen vidare i säljesannonser och i forum. De tror själva på informationen och de flesta vill inte fara med osannig. Vi är många som försöker stävja detta genom att påpeka, maila och argumentera de flesta lyssnar och tar till sig informationen medan andra helt ignorerar kommentarer i förhoppning att tjäna sig en hacka.
 
Följden är dock att ju fler som tolkar denna felattributering om sanning desto mer "sanning" blir det. När sedan auktionshusen även ger sig in i leken blir det än mer allvarligt. När Bukowskis Market säljer IKEA:s klädhängare från 90-talet som en raritet av Osvaldo Borsani från 50-talet för hutlösa summor blir det näst intill tragikomiskt. Bukowskis är ett starkt namn och man väljer att tro på dem. De i sin tur lyssnar inte på konsumenten som bokstavligen trycker upp bevis efter bevis i nyllet på dem. Det blir en ond cirkel. Det som började i en traderaannons som ett jag tror denna är en fin klädhängare från 50-talet blir med tiden Klädhängare av Osvaldo Borsani, raritet från 50-talet hos auktionsfirman. Detta i sin tur ger traderasäljarna vatten på sin kvarn, de har ju en säker källa att hänvisa till. För visst är ju flera annonser på Bukowskis Market något man kan lite på?
 
Tydligen inte.
 
Läs gärna inlägget om klädhängaren på bloggen Wanjas Varjehanda, ni hittar det här. Där har Wanja nu äntligen lyckats bevisa att klädhängaren från IKEA är just en klädhängare från IKEA.
 
Sluta aldrig påpeka!
 
Over and out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0