Finns det inget man kan dansa till?
Efter en hel dag i Köpenhamn kan man tänka att det skulle bli lite rast och vila, men icke. Snart dags för konsert! Vi svidade om och begav oss mot Far i hatten i folkets park i Malmö.
Fantastiska gamla fabriksbyggnader vi har kvar...
.Innan det var dags så ville vi ha lite krubb. På vägen till restaurangen passerade vi Mazetti med en stor kakaoburk på taket.
... och på en bakgata var det någon som tittade på oss, även här var det Mazetti som spanade. Den fina gamla burken med Ögonkakao.
En frisör/kreatör/konstnär som tyckt att jalusin var lite trist. En riktig retrouggla passade bättre.
Efter en kalasgod burgare med bland annat pepparrot så gick vi in på Far i hatten. Där skulle Bob Hund spela senare under kvällen. I somras sålde bandet all sin utrustning så som instrument och backdrops eftersom de inte ville att sakerna skulle hamna på museum. Detta bidrog till att en provisorisk backdrop målats just för två konserter:
Och instrumenten lånades av the Ark. Sämre kan det inte bli.
Martin Kann som formgivit omslagen för skivorna signerade allt för en billig peng.
Bland annat leksaker, omslag, andra bands skivomslag (white album...) tidningar, glasögon, händer, öletiketter...........
Bandet gick på scen. De var ganska nära.... Inget staket och hyfsat lugnt i publiken under nästan hela spelningen. På slutet tyckte jag det blev lite jobbigt med folk som knuffades och dansade klumpigt så jag flyttade mig längre bak. Dock nöjd för övrigt. De gick ut hårt och ökade.
Trallala, lilla molntuss....
Over and out!
Kommentarer
Trackback
