Stadens dyraste krimskrams
Trodde aldig att jag skulle säga det här, men Läkarmissionen har gått om Myrorna i galen prissättning. Den loppis som en gång i tiden betraktades, av mig, som stans bästa loppis har nu halkat ner i botten.
På Myrorna här i Västerås känns det lite allmänt som att allt är högt prissatt. Det kan handla om att omärkta tallrikar kostar 30 kronor styck eller Reijmyre ljuslyktor för 50-lappen, en summa jag nog kan betala om det är något visst jag är ute efter. Ibland är priserna dock lite väl saftiga och det har jag gnällt över tidigare här på bloggen.
Priserna på Myrorna känns ändå jämnare och lite mer genomtänkta än på andra ställen. Det är någon typ av balans mellan kvalitet och pris (det finns givetvis undantag) Ofta så sätts ett lite högre pris på märkta föremål, de föremål som har etikett eller stämpel från "någon av de stora". De mer anonyma föremålen sätts det ofta lägre pris på. Defekta föremål sätts det ofta ett orimligt högt pris på. Men om du har tur kan ett och ett annat fynd slinka ner i korgen. Bland annat så har jag fyndat colora och Upsala Ekeby på Myrorna tack vare suddiga märkningar.
Fram till för ett år sedan kunde man fynda bra på Läkarmissionen. De "fina" och märkta grejerna hade ganska högt pris men inte orimligt. Jag betalar gärna ett högre pris för en perfekt skål om jag känner att jag gjort ett fynd. Men när jag avstår och tänker; den där kan jag köpa på Tradera för halva priset i perfekt skick tycker jag något är galet. Det finns ingen balans och ingen trendkänsla överhuvudtaget. Anonyma glasskålar för flera hundra som säkerligen kommer från Galne Gunnars påskrea.
När jag står där och tvekar en lång stund när det är halva priset på alla varor i butiken är det något som inte står rätt till. När man drar bort 50% och priset ändå känns för högt.
Tyckte jag innan att Myrornas pris på defekta varor var orimliga så är det inget jämfört med Läkarmissionens defekta föremål. När man läser fel på prislappen; 25 kr - defekt och tänker ja, det kan jag väl tänka mig... Kollar in priset igen, opps, missade visst en nolla, det stod 250 kr - defekt. Det är som man vill gråta. Det finn inte heller någon balans i prissättningen. Jag förstår att det är olika personer som hanterar föremålen och alla prissätter och värderar olika. Men. De har verkligen ingen koll på vad saker är värda.
Till saken hör också att Läkarmissionen mer eller mindre vägrar ta emot varor, de har så mycket i sina lager att de inte får plats med mer. Min fina soffa från 60-talet ville de exempelvis inte veta av (den soffan som såldes redan första dagen på den andra loppisen). Och tyvärr står hyllvärmarna där, vecka efter vecka.
Det finns loppisar som använder Tradera och internet som någon typ av prissättningshjälp och det kan man tycka vad man vill om. Fördelen kanske ändå är att de föremål folk i allmänhet inte är villiga att betala så mycket för får ett rimligt pris på loppisen. Det är dock lätt att loppisarna får lite hybris och sätter tradera-priser på sina varor och inte inser traderas räckvidd med hela världen som "kundkrets".
Från mina senaste besök:
Till och med samlaren ryggar tillbaka. Snygga, ja visst, men dyra, 650 kronor för tre Åseda-burkar.
Ett gäng kryddbukar från Deco (tror jag). Som hittat, alla sex för drygt 300 kronor. Jag trodde jag skulle få dem för 30 kronor.
IKEA:s skumpaglas. På IKEA får du sex stycken för 39 kronor. Här får du sex stycken för 120 kronor. Vilket vrålfynd! De är säkert knappt använda.
Bubblaren, den fina lampan. Bara 250 kronor, det måste man väl ändå kalla fynd? Jo, om alla glaskuporna vore hela. En av kuporna var illa sprucken. Men eftersom det var svårt att se så var det kanske ett legitimt pris. Eller?
Läkarmissionen hade nyligen en artikel i en av stadens tidningar där man beklagade sig över att man sålde så lite till respektive kund och funderade på hur man skulle få kunderna att köpa mer vid varje besök... Ingen kärnfysik om ni frågar mig...
Grattis till Läkarmissionen. Ni toppar nu listan.
Over and out!
Kommentarer
Svar:
När butiken låg på Hälla tyckte jag att det var super! Sedan har det varit ganska okej på Bäckby också fram till att de byggde om butiken och öppnade möbelavdelning. Butter blir jag! :)
Anna Sandberg
Svar:
Jo, det skulle jag kanske göra. Min mamma är dock bekant med en person som jobbar med bland annat prissättningen där och det känns inte som om jag kan trycka upp det i ansiktet på dem. Däremot brukar jag muttra högt när det är galna priser. Ibland säger jag till men eftersom det börjar bli så mycket nu så orkar jag inte. Men jag tänker att jag ska börja fotografera lite mer och blogga om det.
Anna Sandberg
Svar:
Som sagt betalar jag gärna lite extra för fina saker, men när jag står och tvekar då det är halva priset.... nja...
Anna Sandberg
Svar:
Jag hyllar de få loppisar som har som regel att varorna ska stå max två veckor ute i butiken. En loppis här i stan med personal med olika funktionsnedsättningar har det som regel och om varorna står för länge så sänker de priserna och ställer in i fyndhyllan - 1 krona styck...
Anna Sandberg
Svar:
Hej Elle! Kul att en Västeråsare har hittat till bloggen, eller i alla fall en ganska frekvent Västerås-besökare.
Jag antar att vi får vara hårda och fortstätta att påpeka att vi tycker att de gör fel. Det är lite svårt när man hittar så många föremål vid varje besök...
Det är ju allt från spruckna samlartallrikar för 50-lappen till fula glasskålar från Billiga Nisse som de försöker sälja för flera hundra. Jag blir så matt.
Och att säga att "den som inte sätter pris" inte finns på plats" är nästan alltid skitsnack, högsta hönset i den frågan är oftast där, i alla fall när det gäller glas, porslin och liknande.
Ibland blir det så uppenbart pinsamt, när de hade nyöppningen efter sommaren så hittade jag två likadana UE-vikingar i största modellen för 250 kr/st. Ett ganska rimligt pris. Det var bara det att på den ena var båda hornen på hjälmen avslagna och limmade:
- Oj då, det har vi inte sett, men den är ju ganska värdefull ändå, vad skulle du kunna tänka dig att betala?
- 50 kronor, men jag är ändå inte intresserad, svarade jag.
- Det var ju inte mycket, det är ju ändå UE.
Jag bråkade inte mer om det utan gick därifrån. Skulle gissa att den fick ny prislapp som sade 200 kr eller något ditåt.
Nu blev jag långrandig men så kan det gå :)
Anna Sandberg
Trackback