Effektivt loppislletande 1/3
Nu har jag hunnit fota gårdagens fynd. Men hjälp vad svårt det var att plåta igår. Himlen var mörk och inget ljus ville ta sig in genom mina fönster. Flera av prylarna jag köpte var dessutom blanka, omgivningen speglade av sig och kameran ville inte fokusera. Men jag tror att det blev hyfsat tillslut.
Igår tog vi loppisrunda modell längre jag och min mor. VI började nere på Bäckby vid Lärkarmissionen. Vi hängde på låset och det var faktiskt ganska lugnt. Inte den vanliga rusningen. Några prylar hamnade i korgen:
Gefyr från Gustavsberg av Stig Lindberg. En liten såssnipa eller kanske gräddkanna. Helt överlägsen i formen. Och helt överlägset pris. 15 kr.
Fina fisken från Bo fajans. Färgen är inte rättvis på bilden, firren är mer åt det citrongula/limegröna hållet. Även den för ynka 15 kr.
När dessa två skönheter hamnat i korgen hände något extra roligt. En bekant till mamma som jobbar på Läkarmissionens loppis behövde lite råd. Jag fick följa med in bakon kulissen, i förrådet. Och det kunde göra vilken sakletare som helst galen. Det fanns så mycket fint. Siv visade mig runt.
Där fanns mängder av Fuga-skålar i diverse olika färger, former och storlekar. Jag Berättade lite om Sven Palmqvist och det centrifugerade glaset i fuga- skålarna. En liten harang om mina favoriter Colora smet sig naturligtvis också in. Påpekade att de skulle sätta högre pris på coloran än på fugan. Vi funderade på varför klarglas är billigare än färgat glas.
Där fanns också en liten ensam kopp av Stig Lindbergs Berså som de skulle spara i väntan på ett tillhörande fat. Jag skymtade också tre-fyra Salix kaffekoppar med fat i den röda dekoren. Siv berättade att hon räddat dem från hyllan i butiken där någon medarbetare hade sålt ut dem för 10 kr st (synd att jag inte hann dit före, men ändå bra för välgörenhetsarbetet).
Där fanns också delar ur servisen Vinranka med blå dekor. Tekannan och ett par koppar. Tyvärr var locket till kannan limmat men själva tekannan var hel och jag kunde inte se några nagg.
Hyllorna på lagret var proppfulla och jag blev så sugen på att kolla mer noga på allt fint. Men jag lugnade Siv och sa att jag skulle låta grejerna vara tills de kom ut i butiken och att jag gärna hjälper till att sätta priser om det behöver hjälp. Jag är ju ingen expert men jag kan lite mer än många andra.
Då visade hon mig denna skönhet. Ännu en Oldfors:
Ett större fat av Hjördis Oldfors som kallas för rött band. (har blivit mycket oldfors på senare tid...). Och denna fick jag äran att ta med mig hem till den nätta summan av 50 kr. Den har dock en ful nagg på ett osmickrande ställe, man kan ana det på bilderna. Flisan är ändå, tack och lov, tillbakalimmad på fatet. I övrigt är fatet i mycket fint skick. Hög glans och det föremål som jag hade svårast att plåta.
Så en lyckad tripp till Läkarmissionen alltså. Hoppas nu att Siv låter mig komma tillbaka och vara lite rådgivare i fortsättningen. Det skulle vara så kul. Även om man inte köper så är det kul att få titta på sakerna och "fynda" i hyllorna.
Fortsättning följer...
Over and out!
Du har ett enormt kunnande, men det har väl med ditt intresse att göra. Du har en intressant bloggsida. kom ihåg!! Ha Kul :)
Ja det är lite lyx, men samtidigt tycker jag det är det som gör hela loppisletandet trist, att personalen i butikerna sätter undan grejerna, kollar upp dem och sedan sätter antikbutik-priser bara för att dom kan det, dom vet vad det kostar på Tradera etc...vitsen med såna butiker är ju att det ska vara billigt att handla där, det enda man kan invända mot det är ju om handlare köar och köper in allt för vidare försäljning, annars har ju alla samma chans. Vill man ha maximalt för grejerna kan man sälja på auktion tycker jag. Oavsett om det nu är välgörenhet till en person som hittar ett fynd eller om det är välgörenhet till krigshärjade länder så är det välgörenhet eller hur? Det har blivit alldeles för mycket business av hela grejen, jag vet många som slutat gå på Myrorna mfl ställen för att priserna tom på rent skräp har blivit så höga att folk inte har råd...
@Benny och alla andra intresserade:
Ja, jag håller med om att det har blivit för dyrt på många loppisar. Myrorna tar ofta dubbla priset mot vad det kostar på auktionsiteer. Det är tråkigt.
På läkarmissionen är det många uppköpare som köar utanför varje tisdag och söndag när de öppnar. De som jobbar där brukar därför ställa ut nya grejer lite då och då under hela öppettiden. Då får turen avgöra om man ska "fynda". Så just på denna loppis ställer de inte undan grejer för en viss person utan alla har chansen. De vill bara sprida ut chanserna.
Givetvis ska man kunna fynda på en loppis och det är därför jag vill hjälpa till. Risken är som du säger, att de sätter höga priser på skräpet (för att det råkar vara en stämpel under) och slumpar bort "de fina sakerna" som inte är märkta.
Hela grejen med loppis borde ju vara att folk ska ha kul, fynda och bli nöjda.
Tack för ett intressant inlägg. Lite diskussion är ju alltid bra för bloggandet och fyndandet. (Och uppenbarligen så kan man fynda fortfarande.)
Då är vi överens :-)
Jag gillar ställen som gör som Läkarmissionen, det finns såna här i Gävle med, t.ex. Gävle biståndsgrupp, Myrorna (!) och Erikshjälpen. Jag menade inte att ställena lägger undan till vissa personer, det förekommr säkert det med, utan det jag var kritiskt till är att dom värderar sakerna som proffs, det är ett problem både i Gävle och i Falun...personer som sitter och söker på nätet för att kunna ta ut så mycket som möjligt för grejerna. Det är en sak om man hittar en känd signerad Stig Lindberg-grej och tar lite mer för den, men det har gått överstyr menar jag...
