Bittert
Ja, just nu är jag ganska bitter. Jävla puckade kulturmänniskor som aldrig kan bestämma sig. Jävla puckade arbetsförmedling. Jävla puckade orättvisa. Varför ska jag behöva stå ut med en massa jävla skit hela tiden???? varför kan inget bli som jag vill? Varför ska jag våga hoppas på att något bra ska hända, när det sedan krossas till grus under mina sulor. Mina drömmar blir till damm.
Jag skulle vara scenografiassistent till en erkänd scenograf i några månader nu under hösten. En jävla producent drar sig ur och hela föreställningen ställs in. Så fort jag börjar tro att det kan ordna upp sig för mig så rasar allt samman.
Byta bransch? Men jag vill ju göra det här! Jag vill inte jobba med något annat. Varför nöja sig med mindre?
Jag ska fan bli scenograf! Och jag ska med glädje ta mig an alla stackars värnlösa scenografiassistenter i världen. För de ska inte få sina drömmar krossade.
Over and out!
