Vad hände med corso?

Jo, nu ska ni år en uppdatering på vad som hänt sedan sist i Corso-inlägget. Den tragiska händelsen med en tradera-auktion. Tre delar Corso inropade, illa packade och tyvärr trasiga när de kom fram till mig.

Trots att jag mailat säljaren fick jag ingen respons, han tyckte att det inte var hans sak och tyckte att jag skulle reklamera hos fraktbolaget eftersom han inte gjort något fel (mer än att packa tre keramikdelar i en för liten kartong).

Min enda möjlighet att få tillbaka pengarna var att reklamera... Så sagt och gjort. Istället för att spackla väggar och fixa i lägenheten ägnanade jag min kväll framför datorn. Surare och surare för varje minut som gick. Jag fick i alla fall iväg reklamationen efter en del trassel med ett internet som var allt annat än stabilt. Jag meddelande också säljaren om sa ett sanningens ord. Nästan helt utan att tappa behärskningen. Jag tror inte att jag kallade honom "jävla idiot" en enda gång... Civiliserat av mig!

Efter ett par veckor fick jag respons. Från fraktbolaget. Inte ett pip från säljaren. Undrar om han har försvunnit från jordens yta? Fraktbolaget ersätter mig för det skadade godset. Jag trodde jag läste fel. Vad i herrans namn? Något som i min värld var så uselt packat? Så får jag pengarna tillbaka. Men trots det så är det en klen tröst. För mig var keramik-delarna så mycket mer än vad jag betalade i kronor och ören.

Vad hände med säljaren då? Jag mailade honom ytterligare en gång för att meddela att jag fick ersättning från fraktbolaget. Jag skrev också lite annat... Fortfarande utan att angripa hans person. Eller, hm... när jag tänker efter så kanske jag skrev "urbota korkad" eller "urbota dum". Men värre än så var det nog inte. Civiliserat av mig!

Inte ett ljud har jag hört. Inget. Inte ens ett argt svar tillbaka. Skitstövel!
Inte ens ett rött ombud har jag fått. Och det är tur för honom!

...och det faktum att han tog 7 kronor extra för frakten. Det gör mig så fruktansvärt irriterad. Det är nog nästans det som är det värsta hånet. Morr...

Nu har jag i alla fall ropat in ytterligare ett corso-fat i den storleken. Peppar, peppar... Nu måtte väl krosskadorna vara förbi?!



Over and out!


Hedemora-loppat och lite annat fyndat

Jag inser att jag ligger lite efter i tid. Men inte gör väl det något, för vi retrobloggare brukar ju blicka tillbaka i tiden betydligt längre än två veckor...
Den 14 april struntade jag i allt vad renovering heter, det skulle bli min egen loppisdag och jag styrde kosan mot Hedemora.

I Sala stannade jag till en stund för att se på utbudet där, ibland gör man fynd. Dock blev det tunt ihopskrap denna gång. Bara några saker fick följa med vidare på resan:


Åtta skruvade glas i blått för en femma stycket på Röda Korset. Där fick jag även en välbehövlig kopp kaffe (i kopp på fat) och två skivor mjuk pepparkaka. Smarrigt!


En norsk sillaburk för 40 pix och lite annat småkrafs från Hela Människan.

Jag fick prioritera vidare på min färd. Därför valdes Röda Korset i Avesta bort och jag susade förbi Dalahästen utan att svänga av väg 70. Jag undrar vilka fynd jag missade där... Inga hoppas jag!

Framme i Hedemora blev det ett besök på Erikshjälpen, där jag inte kammade hem så mycket...

En fin lockask från Gabriel blev det ändå för ynka 15 kr. Otydlig märkning, det tackar vi för. Insåg att den har ett stort jack på lockets insida när jag kom hem. Attsingen!


På detta fat från Upsala-Ekeby i serien Fyris av Olle Alberius stod det "45kr ngt. defekt". Jag såg några nagg och tyckte nog att det var på gränsen till för dyrt. Jag slog ändå till och tänkte att det gör väl inte så mycket. Väl hemma såg jag att fatet också hade en stor spricka. Inte riktigt min turdag på Erikshjälpen... Men men... Den passar ju bra med lampan och vasen i samma serie.


De tre ljusgröna/ljusblå cupskålarna fyndades ändå... 12 kr stycket. Har jämfört dem med mina Puck från Reijmyre och jag är nästan säker på att det är Puck. Det skulle också kunna vara Gullaskrufs motsvarighet men jag tror inte det men färgen gör min lite osäker. De övriga tre kostade 75 kronor och dem hittade jag på loppisen i Hedemora Ishall senare under dagen.

Såhär fin blev samlingen då...


Innan köttbulle-lunch hos kära vännen Jessica blev det ett stopp på Röda Korset i Hedemora. Några saker följde med därifrån också.


Den fina köksvågen kommer att passa utmärkt i mitt kök när det bllir klart (om det nu någonsin kommer att bli klart). Den är i superbt skick och den 40 kronorna kändes inte svåra att slänga upp på kassadisken.


UE-fatet hade jag inte sett tidigare och märkningen är otydlig. Jag vet inte vem som ligger bakom och vilket år det är gjort. Tyvärr är assietten ganska repig och jag har inte hunnit/orkat försöka fixa till reporna. 15 pix.


Sockerskålen kostade en guldtia, i efterhand bekräftat att den kommer från Gefle.

Efter energipåfyllning tog jag ett djupt andetag och styrde mot Hedemora ishall där den stora loppisen var. Många säljare där spektrat gick från erfarna mäss-säljare till privatpersoner som renasade förråden hemma. Jag kom dit drygt en timme innan stängning och förväntade mig inget direkt fyndande men turligt nog visade det sig att det var mycket prut-vänligt vid många bord.

Fatet från Jie till exempel:

"Det där är jättebilligt" sa säljaren.
"Vad innebär jättebilligt" frågade jag.
"Fem kronor" sa säljaren.
"Taget" sa jag och ignorerarade de två naggen på det rejäla fatet.


Tvålpumpen fick följa med hem också. Jag skulle gärna sätta upp den i badrummet. Jag vet dock inte om jag vågar... Våtrum och fuktskador och DYRT... Hmm... 40 pix.


Den lilla skålen vet jag inget om. Den är tunntunntunn och den tilltalade mig. 30 kronor.

Hos ett par äldre systrar fanns en vas i serien Ax av Berit Ternell för Gefle.

Den blev min efter lite prutande. De ville inte släppa den för under 60 kronor, så så fick det väl bli då. Den kommer att bli så fin bredvid min vita golvvas i samma serie.

På loppisen hade Porslinsbloggen-Benny ett bord och han hade stoppat undan en del grejer till mig i förväg.


Det fina lilla fatet i serien Edfu av Hjördis Oldfors för Upsala- Ekeby blev mitt i utbyte mot ett par ISI vaser som jag köpt åt honom. Jag fick också med mig lite annat. Bland annat en liten Poäng-vas av Oldfors som levererades via Bennt från Jan Johansson som har bloggen Form55, den lämnades över till mamma direkt när jag kom hem till västerås så den får ni inte se på bild. Samma sak gäller för det stora Lian-fatet (även det av Oldfors för UE) som jag köpte av Benny. Vi snackade en stund innan jag gjorde de sista klippen innan stängning.

En liten bägare från UE och en kaffeburk med dekoren Kulinar av Marianne Westman för Rörstrand blev sista inköpet.

Här prutades det också, båda två för 180 kronor tyckte jag var helt okej.

Några grejer har jag missat att dokumentera. Om jag inte missminner mig fick jag med mig ett Gabrielfat också... och en liten, liten glasklar Fuga-bägare ... och.... hmm...

Det var, hur som helst, en efterlängtad dag med många fina fynd. En dag där jag fick göra exakt vad jag ville utan att någon kunde säga hur eller vad jag skulle göra. Ett andrum. Hurra!

Over and out!


Rör inte min Corso

Nu har det gått för långt!

En säljare borde veta bättre!
Hur i hela fridens namn kommer man ens på tanken att klämma ner två fat och en bägare så tätt i en liten kartong? Hur urbota dum får man bli. Droppen som får bägaren att rinna över är svaren jag får när han bemöter min kritik!



Jag brukar inte svära i bloggen men nu är det mycket, mycket nära!

Säljaren erbjuder sig inte att ersätta mig för varornas kostnad utan uppmanar mig att skicka en reklamation till fraktbolaget. Han uttrycker ilska över fraktbolagets agerande och uttrycker sig:
- Trodde inte fraktbolag A skulle sjunka så lågt i sin hantering bara för att det är en förpackning från fraktbolag B.

Hm. Kan det de trasiga varorna bero på för liten förpackning och undermålig emballering eller på patriotiska lagerarbetare som slår sönder varor i gula kartonger?


Vad tror ni?
Vilket svar får jag från fraktbolaget när jag reklamerar?

När jag dessutom betalat för att frakta 3 kg i ett paket som är ca 40x40x40 cm... och mottar ett paket som väger 1,5 kg i en förpackning som är 5x17x15 cm.... Storleken har betydelse! Med detta vill jag dock inte påstå att ju större desto bättre, för det stämmer inte. Allt handlar om innehåll och fixering.

... och just nu är jag ganska fixerad vid min totala bitterhet över dessa krossade drömmar. För de tre delarna ur serien Corso betyder mer för mig än de 300 kronorna jag betalade för dem.

Som en av mina bloggarkollegor påpakade: när säljaren brister i respekten förbåde köparen och de oersättliga varorna (som inte tillverkas längre) slår bitterheten till ännu mer.

Ni har inte sett slutet på denna historia. Det kan jag lova er.

Med Vänlig Hälsning.
Den bittra surkärringen.


På den sjunde dagen...

Så gick det sex dagar sedan förra inlägget. Igen. Det händer så mycket nu och lägenheten borde prioriteras mer än den gör. Det. Är. Kaos.

Köket är väl lite i ordning i alla fall:


Åtminstånde om man tittar åt rätt håll...


Hallen är trång. Två bokhyllor som ska stå i vardagsrummet trängs där. Dessutom har jag inte fått upp någon lampa än. Tvekar lite om jag ska våga hänga upp mina fina lampa. Den kan ju drabbas av övervåld under renoveringen. Ska kanske leta på en annan lampa så länge. En som inte är mig lika kär.


Förra veckan såg vardagsrummet ut såhär:

Svårt att få på spackel på väggarna. Som tur är så har det blivit en klar förbättring där nu. Tomt förutom ett litet grönt berg som står i mitten av rummet. Mina möbler intäckta i pressening, så nu är spacklande möjligt :)

Blir lite klurigt att få rum med allt i hall, sovrum och kök när vardagsrummet är större än resten av lägenheten. Skönt med ett stort vardagsrum men det blir lite "uppåt väggarna" i de andra rummen under renoveringen.



Så nu vet ni hur läget är. Och ni kan ju förstå att jag ägnar all min lediga tid till att sortera, kasta, stuva och spela stortetris... Eller kanske inte riktigt alla min lediga tid. I lörsdags for jag ju till Hedemora på loppisrunda och besökte bland annat Porslinsbloggen-Benny som sålde lite grejer i Hedemora Ishall på storloppisen där. Jag handlade nog för 700 kronor så det blev en del grejer kan man ju säga. (Ännu mer att stuva med i skåpen). Rapport från Hedemora-raiden kommer vid senare tillfälle!

Over and out!


Ojsanhoppsan...

Kan visst inte hålla mig borta från loppisar och auktion trots att jag lever i en flyttkartong (läs: 20 halvt uppackade flyttkartonger i en pågående renovering).


Väggplatta av Berit Ternell för Upsala-Ekeby som jag köpte på Stadsmissionen.


På samma runda, men på Brödet och fiskarna, hittade jag denna lilla väggplatta. Även den från Upsala Ekeby och Taisto Kaasinen.

På Life Center hade de fyndkalas idag som avslutning på påsken. Halva priset på allt! Bland annat på detta:


Två unnnnddddeerrrbaraaaa gardinlängder. "Printed in Sweden, Rosenrand av Ulla-Britt C:son Lantz". Så bra när det står exakt vad det är man köpt.... 20 kr för två fullbredd längder på ca 2 meter/st. Dagens fynd!


Kunde inte låta detta tyg hänga kvar. Dala-motiv. Får se vad det kan använda till.

Sedan blev det en samlad bild:

- Röd skål Jie.
- Lockskål Rörstrand.
- Lockskål i klarglas, ingen gissning på ursprung...
- Vas Ekeby i deras mintgröna dekor.
- Plåtburk Luxus kaffe (okej, jag VET att jag redan har en...)
- Två små vaser (?) Sea glasbruk.
- Ett fat av Mari Simmulson.
- En skål från Gabriel. Underbart!

Jag lämnade kvar en teservis i serien Kosmos eftersom den inte var prissatt och jag egentligen inte borde köpa...

På auktion hade jag dessutom råkat vinna budgivningen på dessa lila föremål. Någon som vet vem, var och vad??? Bjöd mest för att jag ville ha de små dricksglasen.


Under påsken gjordes en snabbvisit i Linköping hos bästa Malin och hennes familj. Det blev tapas och rödvin som avbräck från alla ägg. På lördagen hade mitt hopp om fyndande i påsk försvunnit när Malin berättade att Återvinningen var öppen på påskafton. Där hittade jag denna gröning-sköning.


Den är inte heeelt mint. Har några yttepytte glasyrbortslag i mynningen. Men det gör inte så mycket. För 40 kronor fick jag en Vicke Lindstrand för Ekeby. Dessutom på självaste påskafton! Hurra!

Avslutar med en något sen påskhälsning. Den fina björken från Stora torget i Västerås som barnen pyntat med ägg och fjädrar. Glad Påsk!



Over and out!

Kraaas!

Ja, vad ska man säga? Ska man skratta eller gråta?


Kan ju säga att gråten ligger närmast till hands. I alla fall när man vet att detta lilla paket, ca 20x20x15 cm, innehåller sex assietter och två kryddkar.

Ni kan ju gissa hur innehållet såg/ser ut... Eller ni får se här... Vill ni inte se så får ni blunda när ni läser vidare.


Kraaas!


Kraaas! upphöjt i tre! Mina fina assietter. Ja, man bör definitivt gråta. Jag blir helt tung i hjärtat.

Den yttepyttiga ljusningen var väl kanske att kryddkaren är hela sånär som på några minimala glasyrbortslag.


Så alltid något...

Men de fina assietterna från Bo Fajans får en värdig begravning och jag fick pengarna tillbaka från säljaren (vilket är en klen tröst, men ändå lite plåster på såren. Dessutom det enda rätta).

Vad är då sensmoralen av detta? Jo, det är väl självklart!
Köpslår du med glas, keramik och porslin på nätet?!
LÄR DIG PACKA DINA VAROR!!!

Sucka.

Over and out!






Första, andra... tredje!

Några auktionfynd har det blivit under de senaste veckorna. Mitt i kaoset i lägenheten trillar det in nya föremål. Samtidigt hittar jag inte mina andra grejer... De flesta kartonger kommer nog att förpassas upp på vinden tills det går att vara i lägenheten och renovera i vardagsrummet. Just nu går det inte! Alla saker står huller om buller.

Mina kära kollegor hjälpte mig att flytta i lördags. 1 miljon prylar flyttades från en lägenhet till en annan. Skulle jag och mamma fixat allt själva så skulle vi fortfarande jobbat med det. Men baksidan av myntet är ju att jag inte har koll på något, allt är borta! Trots det så är det saker överallt. Hmm...

Nåja, åter till auktionsfynden. Åter har jag använt mobilkameran och återigen kan man se det på resultatet. Är inte så bra på att hantera den. Tur att jag har en annan kamera som är nästan magisk... Automagisk.


Denna trio ur serien Turkosa av Mari Simmulson för UE blev min för strax under 100-lappen. Den mindre krukan köptes på loppis medan den stora krukan och fatet köptes på bonnauktion.


Denna lilla vas av Anna-Lisa Thomson fick jag också för strax under 100-lappen om jag inte minns fel. På bilden ser den ganska stor ut men den är i själva verket ganska liten.

På Tradera har det gått lite i min väg den senaste tiden.

Den gröna vasen av Berit Ternell är i samma serie som en av mina golvvaser. Från Gefle. Med frakten inräknad blev även det ca 100 kr.


Negron i näst största storleken på skål ropades in för ca 400 kr med frakten inräknad. Kanske inget superfynd men ändå en till Negro i samlingen. Lite irriterande är det ändå att jag hittade en på loppisen i ABB Arena som kostade 250... Kunde ha sparat någon hundralapp där. Typiskt!


Detta fat av Vicke Lindstrand för Ekeby köpte jag på vinst eller förlust. Bilderna på föremålen i bonnauktionen är allt annat än bra. Men... Ja, vad tror ni? Fatet är ca 15 cm i diamater och jag gav ungefär 100 kronor för det. Var det ett bra köp, kanske rentav ett fynd?

Loppisen i ABB Arena då?! Ja, det gick bra och det var riktigt kul att sälja. Förra gången tjänade vi inte ihop så mycket pengar, nu hade vi dock lite bättre klass på sakerna och sålde nog hälften av det vi hade med oss i alla fall. Jag höll mig nästan helt ifrån att köpa också. Det enda som inhandlades var en lampa för 20 kr och tre Aladin-lyktor från Höganäs för 70 pix. Dessutom träffade jag ett gäng trevliga personer! Jag hoppas att de hittar in på bloggen och vågar ge sig till känna.

Nästa inlägg kommer troligtvis att handla om ett fullkomligt kaos.
Over and out!




RSS 2.0